Nu är den här igen och vad vi har längtat. Men vad vi också glömmer av hur våren känns från år till år. Vad det så här det kändes när solen värmde i ansiktet. Vad det så här det var med ljuset och alla blommorna som dyker upp lite varstans.

Men det är kanske tur att vi faktiskt kan lyckas glömma av hur våren känns, för nog är det väl glömskan som får oss att stå ut med den långa, gråa och trista hösten och den snöfattiga vintern som vi har här nere på västkusten. 

Men underbart är det och vi uppskattar den år efter år och aldrig, aldrig tröttnar vi på vårens första grillukt, vårens första fågelsång eller bara en skön paus med en av vårens första solstrålar som lyser just på dig.

Var det ljus!