Gissa vad?



Vad är nu detta?

1. Någons gamla avdankade strumpa.

x. En thésil av ekologisk bomull. 

2. En kondom från 1776.





Det där var läskigt!

Den härliga gårdagen med vår heldag på Liseberg känns så väldigt avlägsen så här en igenmulen måndag med tungt regn hängandes. Men det finns ljusglimtar även en sådan här måndag i slutet på sommarmånaden också. För nu har det äntligen lossat för lillkillen på dagis. Han börjar mer och mer bli sitt gamla vanliga jag igen. För en mammas hjärta så känns det här så skönt att det faktiskt inte spelar så stor roll att det regnar och är en vanlig måndag idag.

Jag har ju som jag skrivit om i ett tidigare inlägg ganska så jobbigt för hösten och tänker då framförallt på mörkret som kommer krypande och lägger sig som ett lock över hela mänskligheten. Det där är ju min egna tolkning över hösten för likväl som jag avskyr hösten så finns det ju givetvis de som älskar hösten och tycker att det är den bästa årstiden. Men vad är det egentligen som får oss att tycka så olika? Är det minnen från när vi var små eller ligger det kanske i vår natur, hur vi är som personer?  

Jag kan ju bara utgå från mig själv när jag säger att jag tycker att hösten är en väldigt lång och mörk årstid och att kontrasterna från den ljusaste årstiden våren/sommaren blir så stor då. Kanske att det har att göra med att jag är "lite lite" mörkrädd och verkligen behöver ljuset för att jag ska må bra. Däremot så tycker jag att januari, februari och mars är helt underbara med sitt nya ljus och nya förväntningar på det nya året, trots att de månaderna rent ljusmässigt är lika mörka som hösten.

Vad är din tolkning?



Den här lilla videoklippet piggar upp mig i alla fall och kanske att jag plockar fram den nu i höst när det är som mörkats ute för att ge mig det där lilla extra ljuset.


Att vänja sig och låta sig bli van vid det!

Tänkt att jag påverkas så mycket av det. Man kan ju kanske tycka att jag borde ha vant mig vid det här laget. Men gör jag någonsin det? Kommer jag någonsin att vänja mig vid att ha en så sjuk mamma? Samma visa återspeglar sig varje gång. För varje gång som jag är hemma hos min lilla mamma, så slår verkligheten emot mig. Hur oerhört sorgligt det egentligen är. Hur livet har blivit för henne och för oss.  Jag blir förtvivlad och vill egentligen bara skrika ut hur otroligt ledsen jag är för din skull mamma. Aldrig, aldrig hade jag kunnat föreställa mig att din livsituation skulle se ut så här och aldrig, aldrig kan jag ens föreställa mig hur din ålderdom kommer att se ut.

Jag känner att det var länge sedan vi var på våra anhörighetsträffar nu, där vi får gensvar från andra i liknande situationer. Där vi kan stöta och blöta våra bekymmer, våra skuldkänslor över att aldrig någonsin räcka till. Räcka till på det sätt som jag så gärna skulle vilja göra. För jag skulle vilja så mycket mera, skulle vilja känna orken att göra allt bra igen, göra livet för mamma så mycket bättre. Göra det precis så som det ska vara för en ung mormor. Men så är vi där igen och jag vet, mamma vet att så kommer det aldrig någonsin att bli igen och jag tar skydd från verkligheten åter igen. Jag tar skydd från alla ledsna, sorgsna tankar och återgår till mitt igen och låter mig inte bli påverkad. Påverkad av att jag aldrig vänjer mig och låter mig bli van vid det.



En heldag på Liseberg kan det vara nå´t?



         

 

God morgon!



God morgon alla nyuppstigna!



Ja, det är dagg och svett jag har i pannan....


En lite så där halvtrist mulen lördag i slutet på augusti!

Den är slut snart. Sommaren. Visserligen så har vi nog alla redan känt av det för länge sedan men enligt kalendern så är den verkligen slut snart. När nu sommaren börjar närma sig sin sista dag så sitter jag åter där igen och undrar vart sjutton sommaren tog vägen. För att i samma andetag påminnas om att jag faktiskt har tänkt den tanken hela sommaren egentligen.

Jag har svårt för hösten. Jag har och har alltid haft och kommer antagligen också alltid att ha det. Det har med ljuset kontra mörkret att göra. Inte för att det har med att jag är överdrivet mörkrädd att göra, eller jo det kanske man säga att det har ändå. För jag ogillar skarpt mörkret faktiskt och jag gillar ljuset desto skarpare. Jag kan
t om se hur jag som person förändras vid långvarig mörker kontra långvarigt ljus.

Jag är en vår och sommar människa långt inpå själen och jag tror att alla kan känna igen sig oavsett i vilken årstid som dom mår bäst och trivs bäst i. För visst kan jag hålla med om att det finns fina höstdagar också men för mig är det mörkret som jag har ont av, mörkret som sänker sig alltför tidigt på dagarna/kvällarna. Dagar då man kryper in och låter mörkret påverka oss. Dagar då man knappt kommer ihåg hur sommaren kändes eller hur värmen kunde brännas. Dagar då minnesbilder av sköna och varma sommardagar är det ända som kan få oss att komma ihåg hur det egentligen var, den där sommaren då solen tittade fram, värmde lite grann och då vi tänkte "vart tog sommaren vägen egentligen?"    

Känner du igen dig eller vilken årstid mår du bäst i?


En minnesbild från inte allt för länge sedan.



       

This is my cup of tea!

Extremt roligt, väldigt sjukt och framförallt så snuskiga. Precis min typ av humor. Vet ni vad jag pratar om? Kika in här annars.




Ha en underhållande fredagskväll!

    

...och så var det det här med att göra ingenting....

Idag var en sådan dag då jag beslutade mig för att inte göra någonting efter jobbet. Alltså inte åka iväg för att träna eller inte ens en liten löprunda respektive långpromenad. Nä, istället så skulle jag bara vara hemma för att ta det "lilla lugna"

Det har än så länge gått sådär för att göra ingenting kan betyda olika saker. För jag har ju för all del inte behövt stressa iväg för något idag men räknas matlagning, undanplockning, tvättning och vikning av tvätt som ingenting?



En ½ veckas tvätt. på 4 personer......


Pust! Behöver jag säga att vikning av tvätt inte tillhör mina favoritsysslor.

 

Ett tips!



Små men naggandes goda.


Flygresa=ny parfym!


Taxfreekatalogen för vår flygresa om 4 veckor kom idag.

För mig är en flygresa utomlands lika med en ny parfym oavsett om det
är billigare eller inte.

Så vilken ska man välja?


(det här inlägget skriver jag egentligen bara för att reta alla er
som antagligen är lite avis på att jag snart ska få åka till värmen igen)

Så det så!



Vilken lättnad!



Jag som hade börjat fundera på om det var något allvarligt fel på mig.

Rödbetorna till middagen i tisdags ni vet.....


Undra på!

Tjejer ser hit!

Snygg, attraktiv psykopat finnes.


Obs! Killen på bilden har inget med psykopaten att göra, kanske jag ska tillägga..... han råkade bara heta Dimitri när jag googlade.

Undra på att killen fortarande är singel och vissa tjejer förblir singlar också för den delenl!!!



Mammas gosse!

I snart 2½ år har sonen gått på dagis och i alla dessa dagar, alla dessa timmar där så har han haft sin kära storasyster vid sin sida och väldigt ofta har vi fått höra berättelser utav fröknarna hur underbart rolig och underhållande vår gosse är. Hur han gillar att prata inför alla och vilken förmåga att kläcka ur sig de mest fyndiga kommentarer som han har.

Men förändringarnas vindar har numera blåst förbi för hans kära storasyster har blivit stor. Förskoleklassstor har hon blivit och bytt skola och lämnat sin lillebror kvar på dagis. Ett dagis som han alltid har gillat.  

Fram tills nu. För nu är min lille goa glada gosse inte densamma. Han vill inte åka till dagis längre, han vill inte leka med de andra barnen, han vill inte ens prata med andra utan han vill helst bara sitta för sig själv. Detta är ju något som jag själv har lagt märke till när jag lämnat honom på morgonen men idag tog även fröknarna upp det med mig. 

Jag tror minsann att min gosse lider av separationsångest. Kanske t om en släng av en identitetskris. Han vet helt enkelt inte vem han är utan sin kära storasyster och medans han försöker ta reda på det så drar han sig undan och klurar ut det.

Men i en moders ömma hjärta så gör det ont och mitt hjärta blöder för honom för jag vill så gärna att han ska vara glad på dagis igen. Precis så go och glad som han alltid var förr. Precis så underhållande som de alltid sa att han var. Precis så mycket mammas goa lille gosse som bara han, mammas goa lille gosse kan vara.  

Någon annan som har liknande erfarenhet av det här?


Mammas gosse!



  

Det finns en förklaring!

Jorå, som en pandabjörn ser jag ut som. För det är helt enkelt så att efter jag har tränat så duschas det och eftersom jag inte vill tvätta bort sminket i duschen så brukar det först bli av senare när jag borstar tänderna och sminkar av mig för natten. Det kan innebära, som idag när det blev träning direkt efter jobbet att det kan gå några timmar mellan dusch och avsminkning. Därav den här pandalooken.



För alla er vänner och grannar som undrat så.


 

Om ni undrar!



Om ni undrar vad jag gör just nu.



Jag tänkte....

...egentligen anta utmaningen som jag fick hos Anne men kände att jag nog inte orkar det just nu men gärna en annan gång Anne.

..egentligen berätta utförligt hur middagen smakade men kände att det nog skulle räcka med att säga att kombinationen nykokta rödbetor och fetaost var väldigt gott.

..egentligen istället för att sitta här ta en titt i min garderob för morgondagens klädsel men har varken inspiration eller ork men hoppas att den kommer tillbaka tills imorgon bitti så jag slipper visa mig i min födelsedräkt till jobbet imorgon.

...egentligen inte äta så mycket nu efter träningen men tyckte att det var så gott så det blev både Keso och yoghurt idag.

...egentligen inte bita av hela tummnageln men nu var fliken så irreterande så att nu blev det så.

...egentligen lägga ut en bild på en trött och sliten Marielle men tyckte helt ärligt att jag såg för sleeeten ut.



God natt mina vänner.

Idag är det bara 4 månader kvar till Jul.

 
 

 

Vad blir det till middag idag!



Idag testar vi det här receptet.

Återkommer med åsikter efteråt, mina åsikter då inte den kräsna dotterns.





En bot som heter duga!

Med risk för att låta som ordförande i präkigasterådet så måste jag bara säga att en rask långpromenad i friska luften med grym musik i örorna är det absolut bästa mot en seg "dagen efter åkomma" Kanske inte mot hosta då men ska man ändå hosta så kan man ju lika gärna göra det i friska luften. 



Nu när jag ändå är igång så är det väl bara fortsätta.

Ska strax iväg för att köpa gymnastikkläder, gymnastikpåse, skolväska och gymnastikskor
till min 108 cm långa snart 6 åriga "stora" tjej.




Kräftskiva+Sömnlös+Hosta= väldigt seg!



Minne från gårdagen.


"Ögonkastet är kärlekens första brevväxling"!

Häromdagen damp det ner ett tjockt brev i brevlådan adresserat till mig och nyfiken som är så slet jag upp kuvertet i ett nafs. Däri låg det ett brev tillsammans med en litet bok.

"Franska aforismer" hette boken och brevet var handskrivet från min kära vän Jessica från Barcelona. I brevet så skriver hon att hon hittade den här boken om aforismer och att hon då tänkte på mig.

Så otroligt gulligt och hur kunde hon veta? Troligtvis för att jag alltid har älskat talesätt, ordspråk och visdomsord. Och kanske för att jag skrivit om det tidigare här i bloggen. (jag försökte länka till inlägget men det hamnade längst ner så för er nyfikna sök på ordspråk istället)
 
Herve´Bazin f. 1918

"Den ena hälften av kvinnokönet är olycklig för att den inte äger det som gör den andra hälften olycklig
Jaha, då är det så. Vi kvinnor har alltså alltid varit sådana tänker jag då? 

P.-A.C. de Beaumarchais  1732- 1799

"Tro inte på allt som är sant"
Det är faktiskt sant. Man mår faktiskt bäst av att inte veta ibland.

Paul Bourget 1852-1935

" En kärlekslycka, som har genomgått svartsjukan, blir som ett vackert ansikte hos den som har haft smittkoppor: det blir alltid ärr"
Ja, kan man verkligen repa sig efter en svartsjukehistoria?

Albert Camus 1913-1959

" Har man ingen karaktär får man skaffa sig levnadsregler"
Så sant så sant finns det verkligen någon karaktärsfull människa som är det utan levnadsregler?

"
Människan är den enda varelsen som vägrar att vara vad hon är"
Ja, vi är ju världsmästare på att försöka göra om oss.


Det här var bara ett litet axplock på allt som står i boken. Jag skulle kunna skriva ofantligt många fler och hålla på i en evighet också antagligen.

Underbar läsning! Tack så oerhört mycket Jessica. 

 

"Mannen blir ofta trött på kärleken, kvinnan blir aldrig trött på annat än älskaren"
Ètienne Rey 1823-1909

 

Same, same but different!





-Vad heter han mamma?.
-Bolt.
-Bolt?
-Ja Bolt?
-Som superhunden Bolt?
-Ja precis, och på sätt och vis är han också en superBolt.
- Har han också ett födelsemärke som en blixt????


Ja vem vet?
 Det kanske är där styrkan sitter.




En upphittad sjö!

Nope! Det gick helt enkelt inte att sitta still nu ikväll så vi bestämmde oss för att leta upp den. Den mystiska sjön som bara ligger några kilometer härifrån. Det enda kruxet är att man varken kan ta bil, cykel eller barnvagn dit. Man måste helt enkelt gå rakt in i skogen och försöka följa den lilla upptrampade stigen som skall leda en på rätt spår.

Vi gick och vi gick och våra små hoppetossar följde så snällt med springandes, hoppandes, skuttandes, blåbärsplockandes och slutligen ridandes på våra ryggar. Men efter ca 30 minuters halvjogg så var vi äntligen framme. Men gissa om vi blev svettiga som värsta träningspasset. Men där låg den och det var verkligen en sjö. Denna mytomspunna sjö fanns verkligen på riktigt och det gick faktiskt t om att bada där.  Vilken fantastisk kväll vi har haft och hoppas, hoppas att vi får någon mer varm dag nu i sommar för då kanske vi t om verkligen kan bada där (vi hade nämligen inga badkläder med oss och vi var faktiskt inte ensamma där som vi kanske hade trott) 



Så det har jag sysslat med ikväll.



Som antagligen inte kommer att kunna
somna ikväll p ga mardrömmar om
 små barn som sprungit vilse i skogen.

Jag i ett nötskal helt enkelt.
   

En fråga!

Vad gör ni andra en sådan här fin "kanske sista sommardagen för året" kväll idag. Själv har jag bestämmt mig för att inte åka iväg och träna, det kan jag gott göra alla andra regniga 364 dagar om året.

 

I en mors hjärta!

Knasigt. Man kan ha varit hur trött som helst på dom. Man kan ha stått hela dagen och gapat och skrikigt, skällt och medlat åt och med dom. Men när ens små knoddar väl ligger där och sover så sött i deras sängar så sprängs hela ens hjärta av kärlek och saknad. Saknad över att inte få höra deras små röster. Deras små röster som gnäller, bråkar, skriker men som emellanåt smyger till med ett "jag älskar dig mamma" ,"jag älskar dig ända upp till månen mamma"och " min och bara min mamma".

Så var vad en orörd middag att bråka om egentligen?



Dröm sött!


.

Nä!

Jag har varken inspiration eller motivation till att skriva något inlägg så jag tar och rensar lite i min garderob istället.



OBS! Det här är inte min skohylla ....och inte pga av att det är så mycket skor utan för att mina skor står inte i en sådan snygg ordning.


Så skönt!

Nu är han fast och som den djurvän jag är så tycker jag att han borde spärras in och för alltid stanna där. 


Ett förstånd sökes!



Dessa små söta rackarna är orsaken till ett
snart tappat förstånd.

Dotterns tjat om "Pet shopar" driver mig och maken till
vansinne dag ut och dag in.

Kommer det här någonsin att ta slut?





In pictures!



I kyrkan..förväntansfulla..



EMD+ John Lundvik som sjöng så grymt bra i kyrkan



I present to you The Brudpar!!!



Den blöta båtturen till festen på Kronobergs slottsruin i Växjö.



Äntligen framme med något rakare hår.



Den lite annolunda men fantastiska brudvalsen i Dirty Dancing tappning.



Klockan börjar närma sig 03:30, fötterna ömmar, håret är megatrassligt men man ville bara inte gå hem.




Låten som EMD sjöng i kyrkan....så vem blev inte förälskad efter det????


Lite kortfattat men ändock beskriver bilderna så mycket mer än ord.


Ett litet minne!



Ett minne från i lördags då en nästan två meter lång ca 90 kilos karl stampade mig på foten.

Du vet vem du är =)

 

Rekord!

Jag tror jag just slog rekord i att borsta tänderna. 10 sek..men vad är det tandläkaren säger egentligen? minst 2 minuter.
 
F-n vad jag tycker det är tråkigt att borsta tänderna. 




Tid och damm!

Tid och lust sökes, dammtussar och ovattnade blommor finnes
.




 

Marielle ♥ EMD= sant



Här kan ni läsa den officiella versionen om bröllopet, den inofficiella tar vi när jag kvicknat till.




Som tar till sängen nu........

Behöver jag säga att jag är seg idag?

Nyss hemkommen från gårdagens helt fantastiska och sjukt roliga bröllop. Behöver jag tillägga att vi är helt makalöst sega idag.
 
Här kommer en helt liten hyllning till alla er som var med inatt/imorse och stuffade på dansgolvet när vi rockade loss till tonerna av U2.


Tack Anders och Anna för en helt oförglömlig dag/kväll/natt.



(bild kommer kanske senare)

Förberedelser!

Småpluttarna är bortlämnade för helgen, väskan är packad, naglarna filade och målade, kläderna är provade och brynen är plockade och färgade.

För imorgon bär det av till Växjö för festligheter och för att bevittna när dessa tu ska ingå äktenskap.



All lycka till er Anders & Anna!



Som säger Godnatt och på återseende.

Fyra nyanser av blont!



Sååå så grymt nöjd.




Bröllop på lördag!



Japp, då var det dags för nästa bröllopsutstyrsel.

Här kommer ett litet smakprov resten får ni i helgen.

 

La lalalala la lalalala lala lala lala!



Just nu tjatas det väldigt mycket om glassbilen.

Undra om det kan vara så att barnen har hört att den är i antågande?





Hus på Gotland?



Söker ni ett hus på Gotland?
 
Vårat sommarhem på Gotland är till salu.
Våra vänner ska sälja sitt hus på Gotland för att flytta tillbaka till
Västkusten.

Mycket sorgligt för våran semesterdel men samtidigt väldigt underbart
att ha dom nära omkring sig alla andra dagar om året igen. 

Kika in här vet ja´  


Annars är det en väldigt lugn och skön morgon
 då jag tog mig en sovmorgon idag.




Efter semester kommer blodpudding!



Jo, det är faktiskt så för i det här hemmet äts det väldigt mycket blodpudding
och det hade ni antagligen också gjort om
ni hade haft ett barn som endast och enbart äter blodpudding och pannkakor.

Man blir ju så glad för det lilla. 

   


Braaa!

Jag säger som Görel.

-Braaaa...

Jo, det känns faktiskt bättre nu så här på kvällskvisten och efter ett skönt träningspass för törs jag säga att jag faktiskt bara ska jobba sex veckor till för sen vankas det 14 dagars semester igen och då bär det av till soliga Turkiet.

Beach 2009 here i come!!



    

En dag äldre än igår!

Nope, det hjälper inte. Jag har verkligen försökt att tänka positivt idag. Jag har försökt att intala mig själv att tiden kommer att gå så fort. Rätt som det är så är du inne i jobblunket igen Marielle. Precis som vanligt, precis som alla andra dagar och veckor om året.

Men, nej ingenting hjälper för idag känner jag mig så tröstlöst deppig över att jag nu i flera veckors tid framöver ska behöva gå upp så vansinnigt tidigt på morgonen, stressa iväg både mig själv och barnen till respektive dagis, skola och jobb för att sen insupa den härliga atmosfären av 8 timmars arbetsdag följt av åter igen skynda hem för att hämta från respektive dagis och skola.

Nä blä är det inte någon som har ett annat mer lyxigt liv till salu åt mig? (fast med mina egna familjemedlemmar med då, naturligtvis)  
 
    

Och alla ni andra är sprudlande glada idag eller?

 

(som känner att det är tur att man har lite saker att se fram emot nu den närmsta tiden)

Tankar om att börja jobba igen!

Man vill inte men man måste. Man tycker att det är jobbigt men man gör det ändå. Man tar sig samman och biter ihop. Man är en ansvarsfull vuxen människa helt enkelt som trots att hela kroppen skriker ifrån så gör man det som sig anses bör. Man stiger upp när klockan ringer vid halv sex imorgon bitti och man sätter sig i bilen och man kör de dryga 3 milen till det stället som man känner så väl både utan oh innan. Sin arbetsplats.



Skönt att man ska börja jobba imorgon igen så man skipper leva i den här illusionen om att det är så här semesterskönt som man egentligen vill leva. Nä, tillbaka till verkligheten så jag kan lära mig att uppskatta mina få lediga helger igen.





Trött idag? Nä, vadå?

   

Dagen efter kvällen före!





Vilket partaj det blev igår.
Idag är vi desto tröttare fast fortfarande med humören på topp
vilket faktiskt inte är speciellt svårt att ha efter alla de goa minnerna från gårdagskvällen .

Tack alla ni som hjälpte mig med klänningsvalet.

Det blev den lilla rosa.



Ha en skön söndag, för det ska jag innan allvaret börjar imorgon igen.

 

Marielle goes klänningbananas!



Jag har gått loss på att köpa klänningar i sommar och inser nu att 
jag har fått ett problem på halsen.

Vilken utav dom ska jag välja för kvällens ändamål,
"Försenad bröllopsfest"

A little help from my friends!

 

Apropå fula grytunderlägg!

Kära Chatarina du hade älskat dina grytunderlägg i kork om du bara visste vad vi slänger fram på bordet när det vankas mat i heta kastruller.



En pärlplatta!!! Och nej det är inte dottern som har pärlat så fint utan det är i själva verket den ömma modern själv a´la 1983 som har gjort det.



Hemmablind? Inte jag inte.


En stor dag!

Liten stumpa har blivit stor.

Det är bäst att hålla pappa hårt i handen.



Minns ni?

 

Alive but not kicking!

Jo, jag är hemma nu, IGEN och jag lever. Jag har bara haft semester så länge nu att jag nästan har glömt bort hur det känns att vara effektiv. Hur jag gjorde innan semestern då jag kunde lägga in ett blogginlägg samtidigt som jag slängde in en tvätt i maskinen samtidigt som jag lagade mat och torkade småbarn i rumpan. Men det blir snart ändring på det för vem kan hålla på att leva ett sånt här liv i all evighet med sovmornar, långa frukostar, lata eftermiddagar med uteluncher, shopping till plånboken blöder och stekning i solen. 

Njae, eller när jag tänker efter så kanske jag skulle kunna leva så här ett tag till faktiskt.



Natti natt!

  
   

Copycat?

Det trodde jag minsann aldrig. Att lilla jag skulle ha ett sådant stort inflytande på en megastor bloggerska som Blondinbella för varför annars går vi omkring med samma hårfärg numera??

För så måste det väl ändå vara?



Då vart man snart blond igen då.

Chip tjillevipp!



  

Hemfärd, ack denna hemfärd!

Jag har haft semester. Semester utan dator.
Så idag blir det hemfärd för att fila naglarna
som har vuxit sig så långa utan ett tangentbords knapprande.     







Sorg i hjärtat ,sorg i sinnet för att lämna den här underbara ön.

Men vi ses där hemma!

 

RSS 2.0