Har jag slutat att blogga...?

....tydligen inte. Men nästan.

Jag har i alla fall rannsakat mig själv den senaste tiden varför jag överhuvudtaget ska hålla på med det här. Jag har vänt ut och in på mig själv för att komma på en enda anledning till varför jag ska fortsätta, varför jag överhuvudtaget ska publicera ett enda inlägg till. Varför jag eventuellt ska sluta med bloggen och varför någon i det stora hela skulle vilja läsa om mitt liv.

Jag har i dagarna gått igenom alla mina tidigare inlägg för att se vad det var som fick mig att vilja börja att blogga i första taget och jag har under dessa dagar fortfarande följt med många utav er andras bloggar för att kunna utläsa vad det är som jag själv tycker är intressant att läsa om hos er andra. 

Den slutsatsen som jag har kommit fram till är att mitt syfte med bloggen har absolut förändrats under resans gång, mitt enda och stora syfte som jag hade från början har ebbats ut och blivit förbytt av andra syften och krav. Andra krav som jag har satt på mig själv och krav som jag tror mig ha skapat utifrån andra. För vem och varför har jag egentligen bloggat? Någonstans på vägen så har jag tappat bort mitt huvudsakliga syfte och känt av en press för att dagligen kunna uppdatera utan att de inlägg som publiceras på något sätt ska vara innehållslösa och tråkiga. 

Det här har tyvärr fått motsatt effekt på mig då det istället har resulterat till ännu mera innehållslösa inlägg eller till och med avsaknad av inlägg överhuvudtaget. Har jag analyserat vad mina inlägg ska handla om för mycket? Tänker jag för mycket på vilka inlägg som ska eller inte ska skrivas? Kanske är det här som mitt problem ligger? Vilket då skapar följdfrågan åter igen för vem skull jag egentligen ska blogga? Är det för min egen skull med motiveringen att jag får skriva precis om det som jag allra innerst inne tänker och tycker och därefter stå för det eller ska jag behålla min blogg med dess vardagliga ting men kanske inte med riktigt samma djup och engagemang som jag egentligen skulle vilja?

Men hur jag än resonerar, vrider och vänder på det så slås jag i samma stund och samma andetag av samma tanke varje gång. 

Det är svårt nog att hålla motiveringen igång med bloggen men frågan är om det faktiskt inte är svårare att hålla sig ifrån den??? 




Må så gott mina vänner!

   

           


RSS 2.0