Det var den julledigheten det!

Då var det dax. Imorgon ringer klockan tidigt igen och jag ska upp för att äta en snabb fantasilös frukost för att sen stressa iväg till jobbet. Japp, borta är alla långa lata sovmorgnar, de långa frukostarna och alla timmar jag tillbringat framför tv:n. 

Jag måste erkänna att det just nu känns så där men till min tröst så är det bara två dagars jobb som följs åt av 8 dagars ledighet så jag får mitt goa sen.

Annars så har jag haft en ovanligt lugn jul, bortsett från själva julafton då som tillbringades här hemma hos oss bland nära och kära. Tomten kom och tänka sig att lilla jag fick några klappar jag med. En alldeles särskild uppskattad julklapp fick jag och för den julklappens skull så har jag blivit sittandes framför tv:n i flera timmar i sträck.



Så fantastiskt spännande för en sådan som mig som tycker att allt sådant här är superintressant. 

Hoppas på en god förtsättning och att ni andra njuter av er ledighet.

    

    


Julstress eller multitasking!

Är du julstressad? Jag brukar ofta svara nej på den frågan för jag känner i ärlighetens namn ingen stress inför julen. Men jag har däremot allt som oftast kommit på nu på senare år att det nog mest beror på att jag är trög. Eller trögstartad rättare sagt. Det är som det här med att packa väskan inför sin stundande semesterresa. Jag kan bara inte göra det förens absolut i sista sekund och samma är det med julen. Klappar köps endast i sista sekund och dom slås in i precis innan de ska öppnas, granen tas in och kläs i sista andetaget, köttbullarna steks och julgodiset bakas samtidigt som sista luckan i Bingo Lottos uppesittarkväll öppnas. 

Med å andra sidan så gör pressen inför julen och själva julafton mig ganska så effektiv. Jag har väldigt svårt för att hitta själva känslan innan och de rätta takterna inför julen sitter bara i om det är precis strax innan själva julafton. Sen brukar i och för sig själva julkänslan sitta kvar hela vägen fram till trettonhelgen då jag nu i några års tid faktiskt blivit sjuk och sängliggandes med förkylning och halsont. Kanske en följd av att man slappnar av och tillåter sig först då att känna efter. 




Som den multitasking kvinna jag är så måste jag nu rusa vidare för en julavslutning samt mathandling samt julkransletning samt.......

Men stressad det är jag inte mer som ett levnadsätt tycker jag =)


Hoppas att ni får en skön fjärde advent idag!

   


 


           

Tack!



Jag har sagt det förut men det tåls att höra tusen gånger om.

Tack för att just du läser just min blogg och tack för alla era kommentarer, det gör så mycket för mig med era små avtryck.

  

Ha en underbar andra advent idag mina vänner.





( med lussebullskaveln i högsta högg.....)


10 saker om mig själv!





Söta Sanna har gett mig en award
 som följs åt av en utmaning, så here we go.

10 saker om mig själv...

  1. Är en periodare.....av att bita sönder både naglar och nagelband. Kan vara riktigt illa ibland, till den grad att jag ibland måste bära plåster för att inte slita fingrarna sönder och samman.  
  2. Är 159 cm lång och har ända sen jag var tonåring jobbat stenhårt med mitt dåliga självförtroende för att vara liten till växten och med känslan av att ingen tar mig på allvar. Fortfarande jobbigt vissa dagar men mycket bättre än vad det har varit. 
  3. Jag var rädd för Hedvig med den långa näsan i barnprogrammet från A till Ö, när jag var liten.
  4. Skämdes som ett djur över att en äldre kille en gång i min ungdom tvingade sig på mig och skulle ge mig en kyss. För mig var det så kränkande att jag först för bara några år sedan vågade börja prata om det. 
  5. Fick närvara på min storasysters förlossning då hon skulle föda sitt andra barn. Dock väldigt berusad efter en helkväll på en studentskiva och baksmällan låg som ett spännband i pannan. Somnade tillslut på en saccosäck och vaknade när det var ca 30 minuter kvar av förlossningen. Vilken stöd va =) 
  6. Jag har väldigt svårt för att gråta. Självklart en tår eller två över sorgliga händelser på tv men inte över saker som direkt rör mig själv. En följd av mitt ständiga "duktighetssyndrom" av att inte ta eller fråga om hjälp eftersom jag klarar allt bäst själv.   
  7. Jag har påbörjat en högskoleutbildning till att bli bebyggelseantikvarie men slutade då jag fick reda på att jag var gravid och valde att gå tillbaka till min fasta anställning och tänkte på ekonomin i stället.
  8. Jag var helt såld på 80-tals filmen "Den blå lagunen" när jag var liten och har nog sett filmen "100" gånger.
  9. Har fortfarande dåligt samvete över att jag lovade att mata och passa grannens katt när jag var 13 år och sen bara bara struntade i att göra det. 
  10. Är helt övertygad om att jag i ett annat liv innan det här har varit någon världskänd och högt älskad person.

Jag skulle vilja ge den här awardsen till alla er där ute med underbara bloggar eftersom det är så kul att få veta mer om er, men jag har valt de här 3 tjejerna.

Lilla a
Cath´s corner
Messan


Tack för den fina utmärkelsen Sanna och till alla en andra tjejer Enjoy.


Badrumsskåpet!

Jag är ett stort fan av den här tjejens blogg och är där inne dagligen och läser och inspireras av sminktips och annat så det var ju inget undantag idag heller. Lindas blogg handlar mycket om make up och hudvård och idag ställde hon frågan om hur vi som läser hennes blogg sköter vår hud. Om vi har skåpen fulla med produkter eller om vi är tvål och vatten tjejer/killar.

Detta är ju givetvis ett mycket hett ämne för mig så här tänker jag nu ge er ett smakprov på vad som finns i mitt badrumsskåp och då har jag faktiskt två eftersom jag är den tjejen som gör sig i ordning dagtid i ett badrum och för kvällen i ett annat på övervåningen.



Men var det någon som blev förvånad egentligen?

Frågor på detta? Jag svarar mer än gärna =)



 

   

Abstinensen kommer krypandes!

4 tecken på överträning:


< Din träning gör dig trött i stället för att fylla dig med ny energi.
 ( jag har varit otroligt trött de senaste dagarna, kan i och för sig ha med sprutan att göra)

< Din träning går ut över ditt sociala liv/arbetsliv (du drar dig undan din omgivning för att träna)
 (jag har ju varit grymt osocial idag men om det beror på att jag har spenderat dagen hemma och haft abstinens efter träning eller för att jag faktiskt struntat i dagens dusch och luktar ganska illa idag, det vet jag inte) 

< Du blir aggressiv och irriterad när du inte kan träna och har svårt för att tänka på annat.
 ( ja, inte blir jag på gott humör av att inte få röra på mig i alla fall och en glad övertränad mamma är ju alltid bättre en sur slapp mamma)

< Du tränar när du är skadad.
 ( Hur länge är det som jag har haft ont i min högra sida nu igen? Jaja, inget jag har dött av än så länge i alla fall så lite mer träning lär ju inte ta kål på mig då heller)


Men eftersom jag ändå sitter här i soffan och blir förslappad och tuggar frenetiskt på naglarna så kan jag ju likagärna fortsätta i de här osunda banorna.



Ha en skön tisdagskväll alla ni andra friska, alerta människor och hoppas att ni rör på er för mig med.




  
  


A sucker for cityhistory!

Dagen kommer nog att mestadels spenderas i soffa och säng då både dottern och jag hemma idag p ga feber och förkylningsvirus. Dottern är ju en sucker för de små Petshoparna som jag tidigare har skrivit om och sitter därför och spelar på datorn med följd av att jag snart går bananas över den lilla trudelutt som spelas hela tiden.

Jag däremot är ju en sucker för historia och framför allt historiska fotografier över stadsbilder från förr och nu. Därför tänkte jag ta tillfället i akt och tala om för tomten vad jag bland annat önskar mig i julklapp i år.



Den här boken!!

Perspektiv på Göteborg tar oss med på upptäcktsfärd till ett Göteborg som det var förr. I detta praktverk visas en lång rad unika bilder från åren kring 1870 till 1962 – många inte tidigare publicerade. Fotografen Peter Claesson har sedan tagit om exakt samma bild i dag. Stor möda har lagts ner på att hitta exakt rätt plats och ta den nya bilden vid rätt årstid, rätt tidpunkt på dygnet och i rätt ljus. Som läsare kan man jämföra då och nu – och tack vare bokens höga kvalitet gå in även i små detaljer i bilderna. Resultatet är en helt oemotståndlig betraktelse över Göteborg och dess framväxt under nästan 150 år.
De historiska bilderna har letats fram bland tiotusentals Göteborgsbilder i de två arkiven Kamerareportage och Göteborgs stadsmuseum. Totalt innehåller boken över 180 bilder.
För bokens faktarika men ändå lättsamma texter svarar skribenten Kristian Wedel, författare och journalist som sedan ett flertal år är verksam på Göteborgs-Posten.


Snälla tomten jag har varit så snäll och duktig i år.


    

Lite mindre svinigt här nu i alla fall!



Då var det gjort och följande biverkningar har inträffat:

2 st ömma vänsterarmar

2 st trötta killar med lite värk i kroppen

1 st överpiggt flickebarn

1 st "svin hungrig" och småätande mamma

Men hellre en tupp i halsen än en hel gris i snabeln!!

Ha en mysig fredagskväll.

  


Är mitt uppe i något!



Jag är mitt uppe i en tradera fight med en annan budgivare.

Kan inte alla andra bara lägga av, dom är mina!!!

Grrrr!


Kanske lite insnöad!

Lite långt mellan mina blogginlägg nu kanske och möjligvis alldeles innnehållslösa men det är väl ungefär som med min verklighet nu också då. För just nu kretsar mycket i mitt liv runt hur många steg jag har tagit under dagen.









(vad är det som går och går och går men som aldrig kommer fram till....?)

 

Tappa.se!

Vi har en stegmätartävling på jobbet genom Tappa.se där jag för in mina steg varje dag. Vi började i måndags och ska hålla på i 80 dagar. Man tävlar lagvis och inte mot varandra.....yeah right!! ..tills jag såg det här...



16:e plats MY ASS!! av nu 17 möjliga. Nä, nu blir det till att börja steppa, dansa, springa, gå mina 6 mil till jobbet fram och tillbaka, sova springandes, svara i telefon på jobbet hoppandes, gå på toa joggandes. Ja allt ska jag göra i rörelse. För sova och sitta still det kan jag göra i ett annat liv. Kanske om ca 80 dagar då.



    

En nödvändigt mål....eller också inte!



Undra egentligen vad det är som driver mig?
 Idioti? eller bara ren och skär revanschlystnad?
 Eller är det samma sak?
 


Dubbelgångare!

Jag har en dubbelgångare. Allt enligt fisktjejerna på Ica Maxi i Partille. För när jag skulle handla mina sedvanliga räkor till fredagsmyset i fredags så uppstod det en konstig situation. När det var dags för min tur och mitt nummer ropas upp så kliver jag fram för att artigt säga hej och tala om för tjejen vad som önskas. Nu tillhör den här fiskaffären inte min vanliga fiskbutik så därför började jag inte tjitttjatta med henne utan bara förklarade att 600 g färska räkor vad vad jag ville ha.

Från att ha sett väldigt glad ut när jag kom fram så förändrades hennes uttryck en aning under tiden som hon plockar fram mina räkor. Med tanke på vad som komma skulle så kanske hon vid det här ögonblicket tyckte att jag var väldigt oartig eftersom jag varken frågade henne hur hon eller hennes barn, hund, mormor, farmor mådde men hon inser ganska snart att jag nog inte är den hon tror sig veta att jag är. Jag får då frågan om jag har en syster som brukar handla där.

Lite ställd av frågan blir jag ju eftersom det numera kanske inte är helt omöjligt då min ena syster har flyttat dit men sannolikheten att någon utav mina systrar skulle förväxlas med mig är ju rätt så minimal då vi väldigt sällan får höra att vi skulle se likadana ut. Hon fortsätter då med att fråga den andra tjejen i butiken om hon vet vem hon tänker på varav den andra tjejen nickar medhållande och tycker att "det är ju inte klokt vad lika ni är" "kanske lite ljusare hår bara men annars..." 

Vem är hon? Jag dööör av nyfikenhet. Jag skulle lämnat min bloggadress så att min dubbelgångare hade kunnat gå in och se ifall vi är så lika men å andra sidan så hjälper inte det mig eftersom det blir lite svårt för mig att se hur hon ser ut. Nä, nu blir det till att handla fisk i Partille vareviga dag istället tills den dagen jag äntligen får se henne och jag kan stilla min nyfikenhet.

Hur är det med er? Har ni någon dubbelgångare?



          

Tillbaka till det vanliga livet igen!

Även om det snart har gått en vecka sedan vi kom hem från semestern så har jag inte riktigt kommit in i vardagen ännu. Eftersom hela förra veckan i stort sett bestod av vård av barndagar för dottern och resten av veckan tillbringades i Sunne med jobbet på en tvådagars konferens på Selma Spa istället.

Men imorgon gäller det och då är det slutligen dags för en alldeles vanlig arbetsdag efter mer än 3 veckor frånvaro. En alldeles vanlig dag med först lämning på dagis, sen bilköer för att till slut komma fram till jobbet med andan i halsen och inse att man inte den här dagen heller kunde komma i tid eller tidigare till jobbet. Sen efter arbetsdagen slut så bär det av hemåt för hämtning på både skola och dagis för att sen försöka organisera kaoset här hemma med middag, träning och nattning av trötta barn. 

Nä, jag känner mig varken pigg eller redo för allt det här men vad ska jag göra. Livet har sin gilla gång och det är väl förmodligen bara till att bita ihop för rätt som det är så är man inne i det igen. Jag skulle bara önska att jag redan var där.




 

Kärt barn har många namn!

För mig är det faktiskt rätt så kul när man ser andra med samma förnamn som mig. Det händer ju inte allt för ofta och de gånger det har hänt, de gångerna kan jag räkna på min ena hand. Därför så blir man lite extra glad när det väl dyker upp någon. 

Första gången var bara för ett 10-tal år sedan. Självklart så visste jag att det fanns andra med samma förnamn som mig men jag hade aldrig stött på någon i verkliga livet innan. Året var 1998 och vi träffades på ett jobb som vi hade sökt som konferensvärdinnor. Behöver jag säga att personalen tyckte att det blev rörigt. Det roliga var att vi nästintill hade samma efternamn också. Mellan och Lellan var vårt skiljetecken.

Andra gången var bara för något år sedan när jag som vanligt svarade med mitt namn i telefonen på jobbet. Då får jag höra i den andra änden " Hej Marielle, vad kul för här är en Marielle till" Därefter så började vi prata om vad vi hade fått våra förnamn ifrån och jag berättade då att mina föräldrar hade blivit så förtjusta i en ganska så känd fransk skidutföråkerska som hette Marielle och den andra Marielle utbrister "samma här" Gissa om vi var lika gamla.

Sen har jag faktiskt inte stött på flera förens jag häromdagen fick en kommentar på ett blogginlägg från en tjej som skrev: Snyggt namn ;) Jag heter samma :D allt bra?

Eftersom hennes blogg inte innehåller hennes förnamn så kom jag tänka på alla smeknamn som jag genom åren har burit. Idagsläget så är det rätt och slätt Marielle men det är nog för att jag aldrig har presenterat mig för något annan än Marielle heller. Men min smeknamnsbana började för många år sedan då min 3 år yngre lillasyster inte kunde säga Marielle, då blev det istället Lelle. Sedemera utvecklades det smeknamnet till Lellel och Lellan som jag faktiskt bar med mig genom hela min skolgång och långt senare också.

Men jag har ju givetvis fått smeknamn av mina föräldrar också precis som jag har gett mina små barn. Av min pappa var jag alltid "Micronesen" eller "Marängen" och av mamma var jag "Liten Lellel"

"Liten Lellel" anno 1976

           
      


I lööööve shrimps!

Jag säger som Glamourmamman skrev till mig. Jag tycker nog allt att jag är värd lite räkor och vitt vin imorgon efter den här veckan. Frågan är bara hur jag ska kunna klara mig ända tills imorgon innan jag får mina älskade räkor.  



I love, i love, i love, i love....


En lite så där halvtrist mulen lördag i slutet på augusti!

Den är slut snart. Sommaren. Visserligen så har vi nog alla redan känt av det för länge sedan men enligt kalendern så är den verkligen slut snart. När nu sommaren börjar närma sig sin sista dag så sitter jag åter där igen och undrar vart sjutton sommaren tog vägen. För att i samma andetag påminnas om att jag faktiskt har tänkt den tanken hela sommaren egentligen.

Jag har svårt för hösten. Jag har och har alltid haft och kommer antagligen också alltid att ha det. Det har med ljuset kontra mörkret att göra. Inte för att det har med att jag är överdrivet mörkrädd att göra, eller jo det kanske man säga att det har ändå. För jag ogillar skarpt mörkret faktiskt och jag gillar ljuset desto skarpare. Jag kan
t om se hur jag som person förändras vid långvarig mörker kontra långvarigt ljus.

Jag är en vår och sommar människa långt inpå själen och jag tror att alla kan känna igen sig oavsett i vilken årstid som dom mår bäst och trivs bäst i. För visst kan jag hålla med om att det finns fina höstdagar också men för mig är det mörkret som jag har ont av, mörkret som sänker sig alltför tidigt på dagarna/kvällarna. Dagar då man kryper in och låter mörkret påverka oss. Dagar då man knappt kommer ihåg hur sommaren kändes eller hur värmen kunde brännas. Dagar då minnesbilder av sköna och varma sommardagar är det ända som kan få oss att komma ihåg hur det egentligen var, den där sommaren då solen tittade fram, värmde lite grann och då vi tänkte "vart tog sommaren vägen egentligen?"    

Känner du igen dig eller vilken årstid mår du bäst i?


En minnesbild från inte allt för länge sedan.



       

This is my cup of tea!

Extremt roligt, väldigt sjukt och framförallt så snuskiga. Precis min typ av humor. Vet ni vad jag pratar om? Kika in här annars.




Ha en underhållande fredagskväll!

    

Vilken lättnad!



Jag som hade börjat fundera på om det var något allvarligt fel på mig.

Rödbetorna till middagen i tisdags ni vet.....


Jag tänkte....

...egentligen anta utmaningen som jag fick hos Anne men kände att jag nog inte orkar det just nu men gärna en annan gång Anne.

..egentligen berätta utförligt hur middagen smakade men kände att det nog skulle räcka med att säga att kombinationen nykokta rödbetor och fetaost var väldigt gott.

..egentligen istället för att sitta här ta en titt i min garderob för morgondagens klädsel men har varken inspiration eller ork men hoppas att den kommer tillbaka tills imorgon bitti så jag slipper visa mig i min födelsedräkt till jobbet imorgon.

...egentligen inte äta så mycket nu efter träningen men tyckte att det var så gott så det blev både Keso och yoghurt idag.

...egentligen inte bita av hela tummnageln men nu var fliken så irreterande så att nu blev det så.

...egentligen lägga ut en bild på en trött och sliten Marielle men tyckte helt ärligt att jag såg för sleeeten ut.



God natt mina vänner.

Idag är det bara 4 månader kvar till Jul.

 
 

 

Tidigare inlägg
RSS 2.0