Jag tänkte tillägna även den här dagen till min lilla stumpa E eftersom jag fick så härliga kommentarer på inlägget som jag skrev igår. Tack så mycket för dom alla tjejer.

Jag började därför att fråga henne vad vi skulle skriva om idag. Samma visa som igår utspelar sig.
 
E frågar- Varför då?
Jag svarar - för att mamma själv inte vad hon ska skriva om.

Då berättar E att idag så har hon minsann inte kissat ned sig mer än en gång på dagis. Och för en annan så skulle man kanske tycka att en gång var helt tillräckligt för att det skulle räknas som en nerkissning. Men inte E hon. Hon har en enorm förmåga att vända saker till det positiva.
 
Min lilla tjej har dock väldigt svårt för att hålla tätt. Hon är tillräckligt stor för att själv kunna gå på toaletten men inte tillräckligt stor för att man ska anse det här som ett medicinskt problem. Så det här lilla bekummret är helt enkelt något som vi får leva med tills den dagen hon är mogen nog att förstå problemet själv.
 
Så lite kiss i byxan är ett väldigt vanligt förekommande bekymmer hos oss. Men inte för E. Hon kan kläcka ur sig de mest sköna och upplyftande kommentarerna när jag är som mest frustrerad över det det här. Om hon en dag har kissat i byxorna uppemot en 3 gånger så säger hon bara.
 
-Men mamma jag kissade inte ner mig igår ju! och det är väl jättebra.

Och det är det ju faktiskt även om man skulle önska att ingen gång är det optimala. Men för att kunna se de ljusa stunderna i livet så måste man ju även ha de mörka stunder också.

Det är därför som min Ben & Jerry glass ligger och väntar i frysen på mig tills jag efter min hårda träning med gott samvete kan äta upp den.