Nu är jag nyss hemkommen från en lång men trevlig bilresa från Norrköping med omnejd. För mig är en lång bilresa lika med en lång tupplur. Om det inte är jag som kör bilen så är det jag som sitter och sover från det att vi startar tills det att bilen stannar. Avkoppling, syrebrist, jag vet inte vad det beror på men sömnig blir jag. Så där lagom sömnig som lämnar en öm knyckande nacke efter sig.

Så när vi, min syster, farbror U och jag anlände till farmor på Apelgården i Norrköping var vår pappa B redan där. Efter att åter igen ha konstaterat att farmor hade blivit en aningens kortare sen sist, födelsedagskramen var utdelad och mysteriet med vem som var vem, utav min syster och mig ( det är så numera) var avklarat så kom även våran farbror L dit. Det bestämdes då att födelsedagsfirandet skulle bära av mot  Söderköping. En liten, men numera inte en helt ovetandes stad för mig.
 
Först en liten lunch på stadens kinarestaurang och sen en liten biltur till Stegeborgs slottsruin för att avnjuta en efterrätt på Stegeborgs Hamnkrog. Det här kan ju tyckas som ett stort äventyr för en 90 årig dam i sina bästa år men trots sina 90 vårar på nacken och lite lätt glömska sinne så är hon fantastiskt pigg min lilla farmor.    

Så med våran tur med vädret och smarriga Tobleronepanncottas till efterrätt så måste jag nog ändå säga att en bättre dag att fira sina 90 vårar på kan inte lilla farmor ha fått.







Efter en sådan här ansträngande dag måste nog fru Ekener gå och lägga sig.

God natt mina vänner!