Till en pappa!

Eftersom det är fars dag idag så stack jag och sonen iväg på en presentletar jakt igår. Man måste veta innan man sticker iväg och köper present med sonen att helst ska han inte få veta vad som finns bakom presentpappret. Därför tyckte jag ändå att jag var väldigt försiktigt när vi hade bestämt oss för vad vi skulle handla och jag försökte inte göra för stor affär av det hela.

Ändå så bara det ter sig som världens mest självklara sak för sonen att när han kommer hem så måste han naturligtvis i alla uppståndelse skrika ut vad vi har varit och handlat.

- PAPPA!!!! Vi har köpt en t........
- Schhhhhhhh!!! Det får du ju inte säga!!!
- Nä oj just det ja.


En timme senare.

- PAPPA!!!! Vi har köpt en tröja till dig.
- ÅHHHHHH!!!! Men du fick ju inte.

Idag vid presentöppningen.

- Pappa, vi har ett paket till dig säger dottern.
- Det är en tröja där i!!!! säger sonen.
- Nähä vilken överraskning......




En rosa klänning!

Den förkylda gossen frågar aningens täppt idag.

- Vad ska vi göra?
- Vi ska vara hemma idag men sen kan vi åka och handla svarar jag.
- Ska vi åka och handla kläder till dig mamma?
- Nej, det ska vi inte. Vi ska handla mat svarar jag.
- Men jag vill att vi handlar kläder till dig mamma. 
- Men varför då? undrar jag.
- Jag vill att vi handlar en klänning till dig.
- En klänning!?
- Ja, en rosa klänning.
- Men varför ska mamma ha en rosa klänning?
- Så att du kan gå på fest och så att jag kan sova över hos mina kusiner.

Det är vad jag kallar logiskt och långsiktigt tänkande. Det måste han ha ärvt från mig som alltid vill ligga helst 3 månader i förväg med allt. 



Men jag är inte den som är den. Så hit med en rosa klänning nu då.

 

  

Snor snorig snorigast!



Ja, så var det dags för nästa barn att dras med en förkylning. En förkylning som ger nästäppa, snorig näsa och torrhosta. En förkylning som ger mig som förälder dåligt samvete. Ett dåligt samvete för att inte veta exakt vilket beslut som ska fattas och vilket beslut som är det rätta.

Jag pratar givetvis om vård av barndagar. För jag tycker att det är svårt att veta. För oavsett hur jag gör så pockar ett litet dåligt samvete på mig. Ett dåligt samvete för att inte veta om jag gjort det bästa beslutet. För visst är det väl allt som oftast så att det lilla sjuka barnet visar sig i själva verket vara ganska så piggt när beslutet om att stanna hemma väl har tagits.

Eller visst är det så att samvetet gör sig väldigt påminnt de gånger då beslutet om att få gå till skola/dagis väl har fattats. Men i just det här fallet så vet jag inte.

Status:
Genomtäppt näsa
Torrhosta men ingen feber.
Allmän tillstånd gott men med svårigheter
att göra nåt annat än att andas genom munnen.

Hur brukar ni resonera?

          


En sak i taget!

Barnkalaset är avklarat och alla barnen gick hem nöjda med varsina godispåsar. För vad är ett barnkalas utan en godispåse eller vad är ett barnkalas utan korv och bröd, Marängswiss, snurra flaskan eller sätta knorren på grisen? Så gick det till på min tid då barnkalas begav sig och så var det även idag.




Nu kan jag äntligen börja koncentrera mig på att börja
organisera med packningen inför resan till Turkiet på lördag.

Ska jag ha med mig fem par jeans, tre ylletröjor och två jackor utifall att.
Eller kommer dom bara att ligga kvar i resväskan helt oanvända?



  

Mammas gosse!

I snart 2½ år har sonen gått på dagis och i alla dessa dagar, alla dessa timmar där så har han haft sin kära storasyster vid sin sida och väldigt ofta har vi fått höra berättelser utav fröknarna hur underbart rolig och underhållande vår gosse är. Hur han gillar att prata inför alla och vilken förmåga att kläcka ur sig de mest fyndiga kommentarer som han har.

Men förändringarnas vindar har numera blåst förbi för hans kära storasyster har blivit stor. Förskoleklassstor har hon blivit och bytt skola och lämnat sin lillebror kvar på dagis. Ett dagis som han alltid har gillat.  

Fram tills nu. För nu är min lille goa glada gosse inte densamma. Han vill inte åka till dagis längre, han vill inte leka med de andra barnen, han vill inte ens prata med andra utan han vill helst bara sitta för sig själv. Detta är ju något som jag själv har lagt märke till när jag lämnat honom på morgonen men idag tog även fröknarna upp det med mig. 

Jag tror minsann att min gosse lider av separationsångest. Kanske t om en släng av en identitetskris. Han vet helt enkelt inte vem han är utan sin kära storasyster och medans han försöker ta reda på det så drar han sig undan och klurar ut det.

Men i en moders ömma hjärta så gör det ont och mitt hjärta blöder för honom för jag vill så gärna att han ska vara glad på dagis igen. Precis så go och glad som han alltid var förr. Precis så underhållande som de alltid sa att han var. Precis så mycket mammas goa lille gosse som bara han, mammas goa lille gosse kan vara.  

Någon annan som har liknande erfarenhet av det här?


Mammas gosse!



  

Same, same but different!





-Vad heter han mamma?.
-Bolt.
-Bolt?
-Ja Bolt?
-Som superhunden Bolt?
-Ja precis, och på sätt och vis är han också en superBolt.
- Har han också ett födelsemärke som en blixt????


Ja vem vet?
 Det kanske är där styrkan sitter.




I en mors hjärta!

Knasigt. Man kan ha varit hur trött som helst på dom. Man kan ha stått hela dagen och gapat och skrikigt, skällt och medlat åt och med dom. Men när ens små knoddar väl ligger där och sover så sött i deras sängar så sprängs hela ens hjärta av kärlek och saknad. Saknad över att inte få höra deras små röster. Deras små röster som gnäller, bråkar, skriker men som emellanåt smyger till med ett "jag älskar dig mamma" ,"jag älskar dig ända upp till månen mamma"och " min och bara min mamma".

Så var vad en orörd middag att bråka om egentligen?



Dröm sött!


.

La lalalala la lalalala lala lala lala!



Just nu tjatas det väldigt mycket om glassbilen.

Undra om det kan vara så att barnen har hört att den är i antågande?





Efter semester kommer blodpudding!



Jo, det är faktiskt så för i det här hemmet äts det väldigt mycket blodpudding
och det hade ni antagligen också gjort om
ni hade haft ett barn som endast och enbart äter blodpudding och pannkakor.

Man blir ju så glad för det lilla. 

   


En stor dag!

Liten stumpa har blivit stor.

Det är bäst att hålla pappa hårt i handen.



Minns ni?

 

Fortsättning följer...

Pappan kommer in och skrattar högt.
 
-Gossen går omkring därute och berättar för sina kompisar att du har mus!

Kort därefter kommer gossen inspringandes och skriker:

-MAMMA! Mina kompisar vill se.....

-Stopp där! säger jag. Kommer aldrig på frågan.
 
- Men mamma, mina kompisar vill se din äckliga mage

Jag tror att det här med vårat lilla samtal om hur en del bebisar kommer direkt ut från mammans mage och en del ifrån mammas "mus" har stigit den lille gossen åt huvudet litegrann. Vi bör nog definitivt vänta några år med samtalet om hur bebisar kommer in i mammas mage.

 

En av livets gåtor!

Så här i arla morgonstund så har barnen och jag haft en liten samtalsstund om hur bebisar kommer ut ur mammas mage.

Gossen blir först lite fundersam när jag berättar att de var tvungna att skära ett hål i mammas mage för att plocka ut honom och för att verkligen visualisera det hela så visar jag mitt ärr för honom.

-uh vad äckligt, utbrister gossen spontant då.

Ja, det kan man kanske tycka men du var inte så fräsch själv när du kom ut, tänkte jag då och visade gossen en bild på hur han såg ut alldeles nyutagen.
 
Naken, skrikandes och alldeles vit av fosterfett var han och gossen undrar då vad allt det där vita och kladdiga på honom var för något.

-Det är fosterfett som alla bebisar har på kroppen när de föds, svarar jag då.

-Ja just det, det som jag åt av när jag låg inne i din mage mamma!

Vem är äckligast nu då?



God morgon!


  


Fantasi!



Vet ni vad det här är?



Scrolla ner för att få svar.





























Svar: Enligt sonen är det här en hushållsrulle som har duschat.


och ja, han har en livlig fantasi.



Vilken bokstav börjar .....!

Vi leker en liten lek, den sjuka lille sonen och jag. Den heter vilken bokstav börjar saker på och den kan hålla på i all evighet.

-Vad börjar klocka på? frågar A
-K, svarar jag.
-Vad börjat traktor på?
-T
-Vad börjar kudde på?
-K
-Vad börjar vit kudde på?
-V
-Vad börjar täcke på?
-T
-Vad börjar vitt täcke på?
-V

-Vad börjar......
-Ok, gubben. Mamma har fattat grejen vi ska gå upp och äta lite frukost. 

Behöver jag tillägga att det här är våran tredje dag som vi är hemma från jobb respektive dagis och den här leken börjar bli lite tjatig nu.


 
  

Blodad tand!

Jag har fastnat i det förgångna. Fastnat i mina barns fotoalbum har jag. I mina barns spädbarnsår rättare sagt. Men det är ett underbart ställe att vara på, för jag kan bara luta mig tillbaka och minnas och känna. Känna på känslan av att ha "stora" små barn nu. Mina guldklimpar, mitt världsallt. 



Världens bästa lillgosse!



 

   

Existentiella frågor!

Just nu kör vi en liten spontan existentiell frågestund min lilla E på 5½ och jag.

-Ligger Sverige högst upp, mamma?

-Vad finns ovanför rymden, mamma?

-Vad är rymden gjord av, mamma?

-Vad hette de första personerna i Sverige, mamma?

-Vart kommer vi ifrån, mamma?

-Kommer flickor ut från mammas snippa och pojkar ut från mammas mage, mamma?

-Hur kommer egentligen bebisarna in i mammas mage då, mamma?

Så om just du känner att du behöver få svar på en existentiell fråga, så är jag redan uppvärmd och klar så "go ahead" fråga på bara.  



Självklart så har jag svar på det mesta redan så google behövs väldigt sällan i mitt fall.



  

Fenomenet med A:s byxor!



Finn ett fel här nedan.



Någon annan som känner till det här fenomenet?

 



Har hon fattat grejen redan!

E mitt lilla gryn, frågar mig nu efter middagen om hon kunde få borsta och göra iordning mitt hår.

-Javisst lilla gumman, svarar jag då.

Efter en stunds borstande så frågar hon plötsligt.

-Mamma vill du ha sex?

-Öh???? va??. Eftersom jag vet att hon är för liten för att veta vad "sex" är så frågar jag henne.

-Om jag vill ha sex? Sex av vad då gumman? 

-Ja du vet mamma. Sex stycken.

-Sex stycken vaddå, hjärtat?.

-Sex stycken armar mamma, för då hade du kunnat göra jättemånga olika saker samtidigt!! 

Hon är så klok min lilla stumpa, så klok som en liten tjej som också skall växa upp och bli en mångsysslande kvinna, någonsin kan bli.





Mormorshund!

Grannpojken ringde på idag och tösen gick för att öppna dörren. Till min förvåning så hör jag hur han frågar om vi vill komma ut och kolla på hans hund? Hund? De har väl ingen hund, tänkte jag. Så jag blev lite nyfiken och gick för att kolla.

Jorå, där stod han och höll en liten hund i koppel.

-Men vad är det här för en liten hund då? frågar jag lite förvånat.

-Det är mormors hund, svarar han då.

- Jaha, säger jag. Men vad är det för en hund då? frågar jag igen.

-Det är ju en mormorshund, svarar min A då med myndig och självklar stämma.

Jaha, mormorshund tänkte jag då. Mormorshund? är det en sådan hund som tillhör en mormor eller är hunden en mormor?



   

En skön syn för ögat!



En skön syn som vi oftast möts av här hemma i det Ekenerska hemmet.

"Musse, raffen, bäben, kissen, nallen, dino..."

Sweet dreams!

  
 


Tidigare inlägg
RSS 2.0