Me, Sasha Fierce, 6.31 km och 34 minuter!
/ Mighty nighty!
Atletiskt, jo jag tackar!
|  | ||||||
Det där med kraftig benstomme var väl inte riktigt det jag ville höra, utan jag ville nog snarare höra att det faktiskt var fett så att jag nu under årets första löprunda kunde bränna bort det.
/ Tji fick jag!
När bekymmer börjar synas!
Men om ni kommer med små överraskningar som gör att jag hela tiden ser förvånad ut så kommer kanske min bekymmersrynka att försvinna så småningom. Hopefully!
/ Be kind!
Tagit mig tid!
Idag har jag tagit mig tid till att ha tid. Tid till att inte användas till något annat än bara för mig och min närvaro. Jag har avstått från näringsrik och avancerad matlagning, från motion och träningsabstinens, från prestationsångest och mina måsten och andra, för dagen mindre viktiga saker.
Jag har istället unnat mig en stunds nostalgi med E och A för att inse att tiden har sprungit iväg och att jag har hamnat aningens bakom eller hela tiden ljusår före.
En liten minnesbild för att påminnas om tider som har varit.
/Once upon a time!
Jag har istället unnat mig en stunds nostalgi med E och A för att inse att tiden har sprungit iväg och att jag har hamnat aningens bakom eller hela tiden ljusår före.
En liten minnesbild för att påminnas om tider som har varit.
/Once upon a time!
Wake up wake up!
Det kändes ganska rejält imorse när jag skulle vakna och försöka ta mig upp ut sängen. För alting var inte riktigt som det brukade. Jag var mer trött och till råga på allt så var det ju mörkt ute.
Det sista jag gjorde innan jag gick och la mig igår kväll var att byta till min nya telefon, som jag faktiskt har haft liggandes här i snart två månader. Jag började med att ställa in tiden och datumet för att den skulle väcka mig som vanligt på morgonen och avslutade med att ställa in signalen på alarmet så att jag skulle bli väckt av något lagom skönt ljud.
Tyvärr hade jag inte turen med mig att somna med en gång och för mig som har problem med att somna i vanliga fall så vet jag inte om det berodde på tidsomställningen eller om det helt enkelt var Mr No Sleep som var på besök. Jag somnade till slut i alla fall för att efter några timmar vakna av ett konstigt ljud som jag inte kände igen.
Det här ljudet fick mig i alla fall att inte riktigt reagera som jag brukar göra för jag tyckte mig istället att höra en röst som talade till mig:
" det här är bara ett test av den nya telefonen... fortsätta att sova Marielle..det här är bara ett test av den nya telefonen...."
My God vad scary!
Men vem försöker jag att lura, det var naturligtvis min starka viljekraft som helt enkelt tyckte att det var alldeles för tidigt för mig att gå upp, så vilken tur att jag lyssnar till mina andra röster som istället säger åt mig att masa mig upp ur sängen för annars...
/Fungerar varje gång!
Det sista jag gjorde innan jag gick och la mig igår kväll var att byta till min nya telefon, som jag faktiskt har haft liggandes här i snart två månader. Jag började med att ställa in tiden och datumet för att den skulle väcka mig som vanligt på morgonen och avslutade med att ställa in signalen på alarmet så att jag skulle bli väckt av något lagom skönt ljud.
Tyvärr hade jag inte turen med mig att somna med en gång och för mig som har problem med att somna i vanliga fall så vet jag inte om det berodde på tidsomställningen eller om det helt enkelt var Mr No Sleep som var på besök. Jag somnade till slut i alla fall för att efter några timmar vakna av ett konstigt ljud som jag inte kände igen.
Det här ljudet fick mig i alla fall att inte riktigt reagera som jag brukar göra för jag tyckte mig istället att höra en röst som talade till mig:
" det här är bara ett test av den nya telefonen... fortsätta att sova Marielle..det här är bara ett test av den nya telefonen...."
My God vad scary!
Men vem försöker jag att lura, det var naturligtvis min starka viljekraft som helt enkelt tyckte att det var alldeles för tidigt för mig att gå upp, så vilken tur att jag lyssnar till mina andra röster som istället säger åt mig att masa mig upp ur sängen för annars...
/Fungerar varje gång!
Upp som en sol ned som en pannkaka men så lite upp igen!
Den här veckan har bestått utav många olika känslouttyck. Veckan började väldigt bra med skatteåterbäringen och lyckan var total, även lite upplyftande och inspirerande föreläsning följde dagen därpå. Men sen i mitten på veckan så började besvikelsen och frustrationen över vissa saker i mitt liv som jag idag saknar medel att påverka, komma krypande åter igen och jag kunde då inse att en massa ångest var ett faktum.
Så när hela lördagen gick till att fundera ut varför det blir så här och hur otroligt tröttsamt det är så kände jag idag att det enda som återstod att göra utav helgen var att bara få ha en härlig söndag med min underbara familj.
En skön söndag med middag på restaurang, lekpaus i solskenet, fikastund på Aludden Providore för att fånga upp härliga minnesbilder från våran bröllopsfest och ett avslutande kärt besök hos vänner.
/ En söndag när den är som bäst!
Så när hela lördagen gick till att fundera ut varför det blir så här och hur otroligt tröttsamt det är så kände jag idag att det enda som återstod att göra utav helgen var att bara få ha en härlig söndag med min underbara familj.
En skön söndag med middag på restaurang, lekpaus i solskenet, fikastund på Aludden Providore för att fånga upp härliga minnesbilder från våran bröllopsfest och ett avslutande kärt besök hos vänner.
/ En söndag när den är som bäst!
Today!
/ I´ll be back
Jag måste ladda batterierna först
bokstavligt och bildligt talat!
Completely black!
Ikväll kl 20:30-21:30!
Är ni med?
/ Sayonara!
När det helt enkelt inte finns annat att göra än...!
..att lägga sig ner på soffan därför att alla saker som jag egentligen skulle behöva göra, gör mig så trött.
Solen skiner ute och jag kan komma på hur mycket andra saker som helst som jag skulle behöva göra istället för att ligga här.
Ta tag i den stora tvätthögen
Stryka plaggen som har åkt fram och tillbaka i tvättkorgen allt eftersom vi har fyllt på den
Åka och handla
Ta en långpromenad
Hitta på något kul med barnen
Fortsätta städa resten av huset
Hur var det nu med att gå omkring och ha en massa måsten? Var det det som skulle berika mitt liv eller hur var det?
/ Marielle som hoppas på en helt ny bättre livssyn och dag imorgon!
Solen skiner ute och jag kan komma på hur mycket andra saker som helst som jag skulle behöva göra istället för att ligga här.
Ta tag i den stora tvätthögen
Stryka plaggen som har åkt fram och tillbaka i tvättkorgen allt eftersom vi har fyllt på den
Åka och handla
Ta en långpromenad
Hitta på något kul med barnen
Fortsätta städa resten av huset
Hur var det nu med att gå omkring och ha en massa måsten? Var det det som skulle berika mitt liv eller hur var det?
/ Marielle som hoppas på en helt ny bättre livssyn och dag imorgon!
Grym Kombo!
I väntan på att min kreavitet och inspiration ska komma tillbaka så får ni nöja er med lite musik så länge.
Men ingen dålig musik heller.... utan en otrolig grym kombination.
/ Ha en fantastisk lördagsmorgon musiclovers!
Men ingen dålig musik heller.... utan en otrolig grym kombination.
/ Ha en fantastisk lördagsmorgon musiclovers!
The best for last!
Jag bara älskar det.
Jag njuter i fulla drag och jag känner mig äntligen fri.
Fri till att kunna göra som jag behagar och fri till att kunna andas igen.
Jag njuter i fulla drag och jag känner mig äntligen fri.
Fri till att kunna göra som jag behagar och fri till att kunna andas igen.
Mina ben och byxor efter en lång dag på jobbet med efterföljande mysstund med italiensk buffé, många goa skratt samt lite TP-spel !
/ À bientôt!
What!
090327
/ Why!
En kram eller kanske ett handslag!
Vart går gränsen när man ska hälsa med en kram egentligen? Är det ok att ge en person som du aldrig har träffat förut en kram för första gången, istället för ett handslag? Kan det finnas stunder då en kram inte är passande utan man istället kanske skulle ha räckt fram handen?
Jag tycker ju själv att det är lite svårt ibland att känna av om det är läge för en kram. Många gånger har jag i de stunder tänkt att, jag gör det om personen ifråga framför mig gör det. Jag vill alltså då ha en liten tendens, en liten signal till att vi strax ska kramas.
Det finns t ex en del som gör en speciell ålande rörelse i kroppen innan en kram, som för att säkerhetsställa att "se upp! här kommer jag strax med en kram" eller som en del andra gör, att de redan innan kramen, minst 2 meter, sträcker ut händerna som för att visa att en rejäl omfamning är på ingång.
Jag gillar det här. Det är så här jag vill ha det. Det får mig att känna mig säkrare och mindre tafatt och jag får också lite tid att tänka efter ifall jag verkligen skall svara med en kram eller sträcka fram handen och säga:
"Nej tack, jag ser hellre att vi tar hand"
För tänk om jag verkligen skulle säga så! Kan man säga så? Hur framstår man som då? En torrboll? Ett miffo? Kanske är det bättre då att bjuda på den kramen? Men till saken hör ju att det faktiskt finns folk som har svårt för kramar och beröring av "icke nära och kära" men det finns även de som vid minsta lilla tillfälle som bjuds, skulle passa på att kramas lite. Som exempelvis skulle ge alla i ett sällskap en kram som hälsning, även om man inte känner alla.
Eller hur är det att stöta ihop med en person som du känner till via en annan person, en person som du fått höra mycket gott om men som du aldrig har träffat i verkligheten. Känner man personen då? Känner man varandra då? Är det då man ska strunta i den framsträckta handen och säga:
"Nej tack, jag ser hellre att vi kramas"?
/ Så nu kramar jag er
kända som okända!
Jag tycker ju själv att det är lite svårt ibland att känna av om det är läge för en kram. Många gånger har jag i de stunder tänkt att, jag gör det om personen ifråga framför mig gör det. Jag vill alltså då ha en liten tendens, en liten signal till att vi strax ska kramas.
Det finns t ex en del som gör en speciell ålande rörelse i kroppen innan en kram, som för att säkerhetsställa att "se upp! här kommer jag strax med en kram" eller som en del andra gör, att de redan innan kramen, minst 2 meter, sträcker ut händerna som för att visa att en rejäl omfamning är på ingång.
Jag gillar det här. Det är så här jag vill ha det. Det får mig att känna mig säkrare och mindre tafatt och jag får också lite tid att tänka efter ifall jag verkligen skall svara med en kram eller sträcka fram handen och säga:
"Nej tack, jag ser hellre att vi tar hand"
För tänk om jag verkligen skulle säga så! Kan man säga så? Hur framstår man som då? En torrboll? Ett miffo? Kanske är det bättre då att bjuda på den kramen? Men till saken hör ju att det faktiskt finns folk som har svårt för kramar och beröring av "icke nära och kära" men det finns även de som vid minsta lilla tillfälle som bjuds, skulle passa på att kramas lite. Som exempelvis skulle ge alla i ett sällskap en kram som hälsning, även om man inte känner alla.
Eller hur är det att stöta ihop med en person som du känner till via en annan person, en person som du fått höra mycket gott om men som du aldrig har träffat i verkligheten. Känner man personen då? Känner man varandra då? Är det då man ska strunta i den framsträckta handen och säga:
"Nej tack, jag ser hellre att vi kramas"?
/ Så nu kramar jag er
kända som okända!
For all you great workbuddies out there!
Som de nu säger "over there"...
/ I turn my head to the east, i turn my head to the west!
/ I turn my head to the east, i turn my head to the west!
Alla goda ting är tre!
Det är tur att det finns saker som kan muntra upp mig när känslan av mitt egna värde och tilltron till min egna förmåga är som sämst.
En ny röd kappa
En bokad resa till värmen
och
en present från min alldeles egna C, innehållandes en ny löparjacka
/ All righty then!
Compare!
Ledsen Arg Besviken
Missförstådd Frustrerad
/ M
Missförstådd Frustrerad
/ M
Känslan av att vara värd något!
Alla vi föds med självkänsla men någonstans på vägen mot vuxenvärlden så tappar vi bort den.
Kanske är du som jag, en person vars kännedom runt ordet självkänsla är ganska så givet. Men om någon skulle fråga dig om du kunde förklara vad ordet självkänsla verkligen betyder, så skulle svaret säkert bli att det är något som beskriver hur bra en person är på något. En person som kanske är självsäker, en person som kan, som tar för sig.
Ordets verkliga betydelse är : Känslan av att man är värd något. Ordet självkänsla förväxlas ofta med ordet självförtroende som i sin sanna betydelse är: Tilltro till sin egna förmåga.
Jag hade idag förmånen att få gå på en föreläsning som handlade om barns självkänsla. Den här föreläsningen hölls av samtalsterapeuten/föreläsaren Jana Söderberg som är författare av boken "Sluta jämföra dig med andra"
Den första frågan som några fick när vi klev in i rummet, var om vi skulle ha valt just den platsen som vi nu hade valt om vi istället hade varit 4-5 år? En 4-5 åring har i regel en utmärkt självkänsla och hade med all säkerhet valt en plats väldigt långt fram, för att kunnas synas mest, för att ta lite plats. Eller hur många utav oss som kunde helhjärtat räcka upp handen och svara på frågan om man var bra på att rita en häst. Hur många utav oss vuxna gör så idag? Är det inte så att vi hellre sätter oss lite längre bak ifall man kanske skulle råka få en obekväm fråga? Eller hur många utav oss vuxna med stolthet i rösten säger att vi är världens bästa hästritare?
Själkänsla är en summa av de olika kvaliteér som vi har och vi kan också säga att vår självkänsla är själens kondition, den behöver alltså underhållas precis som vi gör med kroppens kondition. Självkänsla är vår förmåga att kunna ge och ta bekräftelse, att kunna vara närvarande, att kunna uttrycka sina behov, att ha tillit till sina känslor och att ha drömmar/visioner.
I hennes jämförelse tog hon som ett exempel en degbunke där själva bunken var uppdelad i 3 nivåer:
Sociala behov: överst
Säkernet/trygghet: mellersta
Basbehov: underst
Degen som är under jäsning är vårat självförverkligande.
I grund och botten är vi alla egoister som alla söker bekräftelse men det finns två olika typer av bekräftelse.
Bekräftelse för den vi är= varelse= bygger självkänsla
Bekräftelse för det vi gör= görelse= bygger självförtroende
Det är här som vi vuxna kan göra skillnad i våra barns självkänsla. Eftersom alla barn söker bekräftelse så är det också det som vi vuxna gärna ger dom när de vill ha det. Men att enbart ge sitt barn bekräftelse efter görande leder i sin tur att vi helt och hållet utplånar barnets självkänsla, och därför enbart ökar upp barnets självförtroende.
Ett ord som vi använder allt för ofta för att berömma våra barn är ordet "duktig". Att tala om för ett barn att de är duktiga, är idag vårat sätt att bekräfta barnet för det barnet kan, att vi är vad vi gör. Men istället för att använda ordet duktig så kan vi som vuxna välja att ge barnet bekräftelse genom att tala om för dom att vi tycker om barnet för den, den person som den är, att teckningen är fin för att tden har så fina färger, att barnet som stolt visar sin mamma att de kan snurra ser ut att ha riktigt roligt istället för att bara svara på barnets bekräftelse med ordet "vad duktig du är"
Kanske är du som jag, en person vars kännedom runt ordet självkänsla är ganska så givet. Men om någon skulle fråga dig om du kunde förklara vad ordet självkänsla verkligen betyder, så skulle svaret säkert bli att det är något som beskriver hur bra en person är på något. En person som kanske är självsäker, en person som kan, som tar för sig.
Ordets verkliga betydelse är : Känslan av att man är värd något. Ordet självkänsla förväxlas ofta med ordet självförtroende som i sin sanna betydelse är: Tilltro till sin egna förmåga.
Jag hade idag förmånen att få gå på en föreläsning som handlade om barns självkänsla. Den här föreläsningen hölls av samtalsterapeuten/föreläsaren Jana Söderberg som är författare av boken "Sluta jämföra dig med andra"
Den första frågan som några fick när vi klev in i rummet, var om vi skulle ha valt just den platsen som vi nu hade valt om vi istället hade varit 4-5 år? En 4-5 åring har i regel en utmärkt självkänsla och hade med all säkerhet valt en plats väldigt långt fram, för att kunnas synas mest, för att ta lite plats. Eller hur många utav oss som kunde helhjärtat räcka upp handen och svara på frågan om man var bra på att rita en häst. Hur många utav oss vuxna gör så idag? Är det inte så att vi hellre sätter oss lite längre bak ifall man kanske skulle råka få en obekväm fråga? Eller hur många utav oss vuxna med stolthet i rösten säger att vi är världens bästa hästritare?
Själkänsla är en summa av de olika kvaliteér som vi har och vi kan också säga att vår självkänsla är själens kondition, den behöver alltså underhållas precis som vi gör med kroppens kondition. Självkänsla är vår förmåga att kunna ge och ta bekräftelse, att kunna vara närvarande, att kunna uttrycka sina behov, att ha tillit till sina känslor och att ha drömmar/visioner.
I hennes jämförelse tog hon som ett exempel en degbunke där själva bunken var uppdelad i 3 nivåer:
Sociala behov: överst
Säkernet/trygghet: mellersta
Basbehov: underst
Degen som är under jäsning är vårat självförverkligande.
I grund och botten är vi alla egoister som alla söker bekräftelse men det finns två olika typer av bekräftelse.
Bekräftelse för den vi är= varelse= bygger självkänsla
Bekräftelse för det vi gör= görelse= bygger självförtroende
Det är här som vi vuxna kan göra skillnad i våra barns självkänsla. Eftersom alla barn söker bekräftelse så är det också det som vi vuxna gärna ger dom när de vill ha det. Men att enbart ge sitt barn bekräftelse efter görande leder i sin tur att vi helt och hållet utplånar barnets självkänsla, och därför enbart ökar upp barnets självförtroende.
Ett ord som vi använder allt för ofta för att berömma våra barn är ordet "duktig". Att tala om för ett barn att de är duktiga, är idag vårat sätt att bekräfta barnet för det barnet kan, att vi är vad vi gör. Men istället för att använda ordet duktig så kan vi som vuxna välja att ge barnet bekräftelse genom att tala om för dom att vi tycker om barnet för den, den person som den är, att teckningen är fin för att tden har så fina färger, att barnet som stolt visar sin mamma att de kan snurra ser ut att ha riktigt roligt istället för att bara svara på barnets bekräftelse med ordet "vad duktig du är"
/ Du och jag är vad vi är och inte vad vi gör.
Jag är jag och du är du och
min häst kanske inte är finast ritad men det är i alla fall min häst.
Jag är jag och du är du och
min häst kanske inte är finast ritad men det är i alla fall min häst.
I brist på ....!
I brist på mycket idag
så presenterar jag här
för er
Dagens middag!! 
/ 1 2 3...på det 4:e ska det ske, på det 5:e smäller det..på det 6.e gäller det..att fixa middag, äta den och försöka träna strax inpå utan att få upp den...
Prais the lords!
Glad i hatten kommer C hem från jobbet idag och utbrister.
- Nu kan man se hur mycket man får tillbaka på skatten!
- Oj då redan, säger jag. Inte lika exalterad eftersom jag alltid är den som får minst av oss.
- Vill du att jag kollar din också? frågar C väldigt entusiastiskt.
- Javisst, det kan du väl göra, säger jag.
Efter några minuter kommer han tillbaka och under den tiden så har jag lyckats glömma detta och börjar prata om något annat. Men till slut kan han inte hålla sig längre.
- Men vill du inte veta? utbrister C då.
- Jo just det. Det är ju klart att jag vill, svarar jag lite frånvarande.
- XX XXX kr säger C då.
-Öh, va? säger jag helt oförstående. Vadå? Tillsammans?
-XX XXX kr får du tillbaka och då har vi inte dragit av dina resor ftill och från jobbet ännu! skrattar C.
- Nu kan man se hur mycket man får tillbaka på skatten!
- Oj då redan, säger jag. Inte lika exalterad eftersom jag alltid är den som får minst av oss.
- Vill du att jag kollar din också? frågar C väldigt entusiastiskt.
- Javisst, det kan du väl göra, säger jag.
Efter några minuter kommer han tillbaka och under den tiden så har jag lyckats glömma detta och börjar prata om något annat. Men till slut kan han inte hålla sig längre.
- Men vill du inte veta? utbrister C då.
- Jo just det. Det är ju klart att jag vill, svarar jag lite frånvarande.
- XX XXX kr säger C då.
-Öh, va? säger jag helt oförstående. Vadå? Tillsammans?
-XX XXX kr får du tillbaka och då har vi inte dragit av dina resor ftill och från jobbet ännu! skrattar C.
Prisa Robin Hood!! Skatteåterbäringen är här!
Nu blir det kanske en resa till hösten eller kanske t om en Thailandsresa nästa vår!
/ Whishes do come true!
/ Whishes do come true!
Mitt ABC!
A SOM I ANSIKTSDRAG: Ganska litet ansikte, spetsig näsa!!
B SOM I BOENDE: 1½ Plansvilla
C SOM I CIVILSTÅND: Gift
D SOM I DRÖMJOBB: Krönikör kanske...
E SOM I ENERGIGIVARE: E och A och min träning (C också för den delen)
F SOM I FAVORITGODIS: Mörk choklad. Räknas torrrostade jordnötter som godis?
G SOM I GODASTE MATEN: Räkor!!!!
H SOM I HUSDJUR: Två katter. Missi The She/he cat och Mugge The Prince!
I SOM I INTRESSEN: Min blogg, min träning och mina små.
J SOM I JOBB: Försäkringsadministratör.
K SOM I KÖR: Kör en Mitsubishi Colt eller C: s Volvo V70.
L SOM I LASTER : Torrostade jordnötter!!!
M SOM I MUSIK: Allätare! Lite rock, lite RNB , lite av allt m .m.
N SOM I NAMN: Anna Marielle
O SOM I OINTRESSANT: Osäkra människor.
P SOM I PERSONLIGHET: Godtrogen, omtänksam och ett anpassningsbart mellanbarn.
Q SOM I QL: Att gå på bio, att semestra med familjen och härliga middagar med nära och kära.
R SOM I RUSDRYCKER : Mousserande vin!
S SOM I SHOPPING: JA TACK! mer än vad som borde säkert.
T SOM I TV: Medium på TV4, Desperate housewifes på Femman och många andra tv-serier.
U SOM I UNIKT MED DEJ: Allt är unikt med mig! Finns bara en av mig och det är JAG!
V SOM I VARDAGSKLÄDER: Leggins och tunika
X SOM I XTREMT BRA LÅT: Just nu! Beyoncé Halo, imorgon någon annan....
Y SOM I YNGEL : Två små E 5½ och A 3½.
Z SOM I ZZZZZZ.. ZOVA: Ja tack! gärna och helst när jag bara inte kan somna...
Å SOM I ÅLDER: En nybliven 33 åring.
Ä SOM I ÄCKLIGT: Äckliga fötter!
Ö SOM I ÖNSKAR SEJ: En egen bärbar dator och en himla massa nya kläder, skor, väskor och en härlig semester till Thailand! Ja tack!
Den här lilla övningen har jag lånat ifrån en av mina läsare...tack så mycket :-)
/ This is me...who are you?
B SOM I BOENDE: 1½ Plansvilla
C SOM I CIVILSTÅND: Gift
D SOM I DRÖMJOBB: Krönikör kanske...
E SOM I ENERGIGIVARE: E och A och min träning (C också för den delen)
F SOM I FAVORITGODIS: Mörk choklad. Räknas torrrostade jordnötter som godis?
G SOM I GODASTE MATEN: Räkor!!!!
H SOM I HUSDJUR: Två katter. Missi The She/he cat och Mugge The Prince!
I SOM I INTRESSEN: Min blogg, min träning och mina små.
J SOM I JOBB: Försäkringsadministratör.
K SOM I KÖR: Kör en Mitsubishi Colt eller C: s Volvo V70.
L SOM I LASTER : Torrostade jordnötter!!!
M SOM I MUSIK: Allätare! Lite rock, lite RNB , lite av allt m .m.
N SOM I NAMN: Anna Marielle
O SOM I OINTRESSANT: Osäkra människor.
P SOM I PERSONLIGHET: Godtrogen, omtänksam och ett anpassningsbart mellanbarn.
Q SOM I QL: Att gå på bio, att semestra med familjen och härliga middagar med nära och kära.
R SOM I RUSDRYCKER : Mousserande vin!
S SOM I SHOPPING: JA TACK! mer än vad som borde säkert.
T SOM I TV: Medium på TV4, Desperate housewifes på Femman och många andra tv-serier.
U SOM I UNIKT MED DEJ: Allt är unikt med mig! Finns bara en av mig och det är JAG!
V SOM I VARDAGSKLÄDER: Leggins och tunika
X SOM I XTREMT BRA LÅT: Just nu! Beyoncé Halo, imorgon någon annan....
Y SOM I YNGEL : Två små E 5½ och A 3½.
Z SOM I ZZZZZZ.. ZOVA: Ja tack! gärna och helst när jag bara inte kan somna...
Å SOM I ÅLDER: En nybliven 33 åring.
Ä SOM I ÄCKLIGT: Äckliga fötter!
Ö SOM I ÖNSKAR SEJ: En egen bärbar dator och en himla massa nya kläder, skor, väskor och en härlig semester till Thailand! Ja tack!
Den här lilla övningen har jag lånat ifrån en av mina läsare...tack så mycket :-)
/ This is me...who are you?
Uppfräshande nyheter!
Som 33 åring kan jag lätt få för mig att jag är rätt så erfaren inom de flesta områden. Man har som oftast svaren på sina frågor själv. Och man har väl inte riktigt samma funderingar som vid ung tonårstid eller som tjugoåring.
Därför var det för mig ett sannt nöje idag när jag satt och lyssnade på P3 Stars " Sexualkunskap" och även jag, 33 åringen Marielle fick mig några uppfräshande nyheter.
Det känns så skönt att jag som 33 åring också kan få lära mig något nytt inom det området. Det fick mig helt enkelt att känna mig lite yngre, lite oskyldigare, lite mera som 20 igen och lite..lite..lite kär i Darin, den lille guldklimpen med den underbara rösten som har vuxit till sig och blivit nästintill en man....
/ Can i get a minut or a second of your time...!
Därför var det för mig ett sannt nöje idag när jag satt och lyssnade på P3 Stars " Sexualkunskap" och även jag, 33 åringen Marielle fick mig några uppfräshande nyheter.
Det känns så skönt att jag som 33 åring också kan få lära mig något nytt inom det området. Det fick mig helt enkelt att känna mig lite yngre, lite oskyldigare, lite mera som 20 igen och lite..lite..lite kär i Darin, den lille guldklimpen med den underbara rösten som har vuxit till sig och blivit nästintill en man....
/ Can i get a minut or a second of your time...!
Hole in knee!
Har idag varit och inhandlat tre par nya jeans till A. Det här är något som måste göras en gång i kvartalet och då är det inte så att vår pojk växer ovanligt snabbt eller att jag köper för små byxor varje gång. Utan därför att A helt enkelt är en liten kille som gör allt för många målgester på knä.
Och de här jeansen blev det.
/ HM
rules!
Och de här jeansen blev det.
/ HM
rules!
Dagens outfit!
Så här kan det se ut om man ber sin 3½ åring att välja och ta på sig kläder själv.
/ 090322
En härlig kall vårdag och A.s halvårsdag!
/ 090322
En härlig kall vårdag och A.s halvårsdag!
Kungarna av Leon!
/ God morgon alla!
Hoppas att ni får en skön söndag idag!
Springcleaned my car!
Det är gjort!
Bilen är nu ren och finkammad från allt som har med smuts att göra och jag har dessutom fått renat mitt samvete från dagissand och grus.
/ Nu är man välkommen in att för att sitta i den igen!
Bilen är nu ren och finkammad från allt som har med smuts att göra och jag har dessutom fått renat mitt samvete från dagissand och grus.
/ Nu är man välkommen in att för att sitta i den igen!
En ledsam tid!
Jag blir så ledsen varje gång jag har pratat med min mamma. Ledsamheten slår i mot mig medans jag har henne i luren. Jag försöker koncentera mig på vårat samtal men blir så sorgsen för hur kunde det bli så här? Varför blev hon sjuk så tidigt? Hon som egentligen skulle vara som alla andra pigga 59 åriga mormödrar.
Hur känner min mamma själv? Blir hon uppgiven och förtvivlad hon med? Jag tror dock inte att fallet är så för en del av mammas sjukdom ser till att hon inte få sådana tankar om sig själv, för det är det som sjukdomen Demens gör. För Demens är en sjukdom som inte bara påverkar hjärnans minne utan också våra tankeförmågor.
Mamma har idag personliga assistenter som hjälper henne med det mesta hemma i lägenheten. För mamma har svårigheter med det som vi andra tar för givet här i livet. Hon kan inte ta sig upp ur soffa, säng eller stol själv utan något stöd. Mamma kan inte gå på toaletten själv utan hjälp. Mamma har också svårt att skära sin egna mat och det tar väldigt lång tid för henne att äta upp den.
Man vill så gärna hjälpa henne och man blir så frusterad för att allt tar lång tid, men man blir också väldigt deprimerad över att se situationen. Hur mitt egna liv har tickat på de senaste åren och hur mammas liv i samma stund har raserats succesivt.
Hur kommer det att gå för mamma?
Hur kommer allt att sluta?
/ Sol i hjärta, sol i sinne men även vårsolen lämnar skuggor i själen!
Hur känner min mamma själv? Blir hon uppgiven och förtvivlad hon med? Jag tror dock inte att fallet är så för en del av mammas sjukdom ser till att hon inte få sådana tankar om sig själv, för det är det som sjukdomen Demens gör. För Demens är en sjukdom som inte bara påverkar hjärnans minne utan också våra tankeförmågor.
Mamma har idag personliga assistenter som hjälper henne med det mesta hemma i lägenheten. För mamma har svårigheter med det som vi andra tar för givet här i livet. Hon kan inte ta sig upp ur soffa, säng eller stol själv utan något stöd. Mamma kan inte gå på toaletten själv utan hjälp. Mamma har också svårt att skära sin egna mat och det tar väldigt lång tid för henne att äta upp den.
Man vill så gärna hjälpa henne och man blir så frusterad för att allt tar lång tid, men man blir också väldigt deprimerad över att se situationen. Hur mitt egna liv har tickat på de senaste åren och hur mammas liv i samma stund har raserats succesivt.
Hur kommer det att gå för mamma?
Hur kommer allt att sluta?
/ Sol i hjärta, sol i sinne men även vårsolen lämnar skuggor i själen!
And it keeps going round and round!
I hear Jerusalem bells are ringing
Roman cavalry choirs are singing
Be my mirror, my sword and shield
My missionaries in a foreign field
For som reason i can´t explain
Once you go there was never
Never an honest word
And that was when I ruled the world
/ I mitt huvud just nu!
Roman cavalry choirs are singing
Be my mirror, my sword and shield
My missionaries in a foreign field
For som reason i can´t explain
Once you go there was never
Never an honest word
And that was when I ruled the world
/ I mitt huvud just nu!
Whit vårkänsla comes vårstädning!
Nu sitter den på plats, mitt lilla smycketräd.
/Hej och hopp vad (s)mycké det blev!
A moment for my self!
Jag har haft en omedveten stund för mig själv idag. Det började med att jag stannade kvar lite extra efter jobbet idag ,eftersom jag ändå inte hade några barn att hämta. Sen ringde jag hem för att tala om för familjen att jag var sen och att jag satt i bilköer med en bensinlampa som hade börjat lysa.
Eftersom det ändå inte fanns någon bensinmack utav den sorten som jag ville ha i närheten så kände jag att ett besök in på Allum skulle sitta finfint.
Jag parkerar därför bilen vid Allum och råkar omedvetet glömma kvar min telefon i bilen. Jag strosade därför omkring inne på Allum en stund och kände lugnet komma över mig. Lugnet över att få vara helt alena, utan en otålig man och barn med spring i benen. Och jag började känna av en stark fredagskänsla i magen.
När jag till slut inser att det har gått ett tag och att jag inte har hört något från C, som undrar vart jag är. Så slår det mig att min mobil nog måste vara kvar i bilen och eftersom det sista jag sa till C när jag pratade med honom sist var att bensinlampan hade börjat lysa. Så kanske det faktiskt är så att de undrar vart tusan jag har tagit vägen.
Jodå, mycket riktigt. Missade samtal fanns ju på mobilen och min lilla E:s kommentar när jag äntligen kom innanför hemmets dörr var oslagbar.
"Mamma!!! du lever!! A sa att du hade dött"
Jag känner mig nöjd med dagen.
Jag har både fått en omedveten stund för mig själv och kännt mig saknad och älskad.
/ NU! väntar fredagsräkorna!
Me, truelly me!
Jag är introvert. Jag har nog aldrig innan den här dagen vetat vad det betyder. Men nu är det som ett ljus har gått upp för mig och jag förstår hur/vem/vad jag är.
Det finns nämligen antingen extroverta personer och det finns introverta personer. Efter det att jag har lusläst en artikel som handlade om det har så har jag nu förstått varför jag gör på ett visst sätt och varför jag känner på ett annat sätt.
Vi kan ta det med träningen t ex. Jag gillar att träna själv och har alltid gjort det för jag är en sådan person. Jag tycker om och uppskattar att få ladda upp i ensamhet. Jag tycker givetvis om att träna med andra omkring mig men är ofta väldigt fokuserad på mig själv, och enbart på mig själv när jag tränar.
En extrovert person älskar ofta att vara i händelsernas centrum. De riktar sin energi mot världen, det är där de laddar upp för att komma igen. En extrovert person trivs med att ha många kontakter, har lätt för att prata med främlingar och är relativt öppen kring vad hon eller han tänker eller tycker.
Motsatt hämtar en introvert person sin energi från sitt inre liv av tankar, reflektioner och beslut. För många människor på en gång stör introverta människor som föredrar samtal på djupet med en person i taget. Den introverta tänker innan hon svarar, och tycker inte om att bli avbruten. I grupper kan introverta vara bra iakttagare och bidra med träffande anmärkningar och torr humor. Sociala aktiviteter kan dränera introverta på all energi, även om de har roligt.
Även på arbetsplatser kan introverta ha det svårt. Som t ex i ett öppet kontorslandskap som kan vara jättejobbiga. Det kan kosta mycket energi. Därför rekommenderas en introvert en plats i ett hörn av kontoret. Och det är där jag sitter och stortrivs med det. Den som placerade mig där måste ha en väldigt bra personkännedom. I alla fall vad gäller mig.
8 fördelar med att vara introvert:
1) Du är bra på att samarbeta, särskilt när ni bara är två i gruppen.
2) Du är bra på att bygga långa vänskapsrelationer, dina vänner kan lita på dig.
3) Du är självständig.
4) Du är bra på att koncentrera dig.
5) Du reflekterar mycker över dig själv.
6) Du är ansvarsfull.
7) Du är kreativ och får många ideér.
8) Du har bra analytisk förmåga.
Den extroverta hjärnan har hög tolerans för signalämnet dopamin. Hon behöver därför många fysiska och mentala utmaningar, till exempel att uppträda, vara tillsammans med andra, kasta sig ut i nya äventyr och så vidare. Hjärnan belönar henne när hon är utåtriktad, öppen och energisk. Dessutom är nervbanorna i hjärnan kortare än på en introvert person. Det betyder, att signalsubstansen som dopamin snabbare träffar belöningscentrat när extroverta blir stimulerade.
Den introverta hjärnan har låg tolerans för signalämnet dopamin. Hon blir därför nervös och trött om för mycket dopamin frigörs, till exempel vid sociala sammanhang. Introverta reagerar positivt på det lugnande ämnet acetylkolin, som frigörs när vi läser eller tecknar. Nervbanorna i hjärnan är dessutom långa, så det tar längre tid för hjärnan att reagera på stimuli. Därför tänker, talar och socialiserar introverta i ett långsammare tempo.
10 missförstånd om introverta
1) de är tråkiga
2) de är ovänliga
3) de är riktiga nördar
4) de saknar social förmåga
5) de vill inte prata med andra
6) de är svåra att få kontakt med.
7) de är ensamma.
8) de är blyga
9) de vill helst vara i fred.
Så det kanske är med den här förklaringen som jag kan erkänna att jag verkligen tycker om att få sitta för mig själv och skriva, med C en trappa ner vid sin egna dator, pratandes via facebook, msn eller mail. Men det inget sagt om att vårat förhållade är på upphällning utan att de bara är vårat sätt att visa vår kärlek :-)
Källa: iForm nr5/2009
/ Marielle= en ensamvarg mitt i händelsernas centrum, observerandes men icke uttalandes! (mer än i min blogg.-)
Det finns nämligen antingen extroverta personer och det finns introverta personer. Efter det att jag har lusläst en artikel som handlade om det har så har jag nu förstått varför jag gör på ett visst sätt och varför jag känner på ett annat sätt.
Vi kan ta det med träningen t ex. Jag gillar att träna själv och har alltid gjort det för jag är en sådan person. Jag tycker om och uppskattar att få ladda upp i ensamhet. Jag tycker givetvis om att träna med andra omkring mig men är ofta väldigt fokuserad på mig själv, och enbart på mig själv när jag tränar.
En extrovert person älskar ofta att vara i händelsernas centrum. De riktar sin energi mot världen, det är där de laddar upp för att komma igen. En extrovert person trivs med att ha många kontakter, har lätt för att prata med främlingar och är relativt öppen kring vad hon eller han tänker eller tycker.
Motsatt hämtar en introvert person sin energi från sitt inre liv av tankar, reflektioner och beslut. För många människor på en gång stör introverta människor som föredrar samtal på djupet med en person i taget. Den introverta tänker innan hon svarar, och tycker inte om att bli avbruten. I grupper kan introverta vara bra iakttagare och bidra med träffande anmärkningar och torr humor. Sociala aktiviteter kan dränera introverta på all energi, även om de har roligt.
Även på arbetsplatser kan introverta ha det svårt. Som t ex i ett öppet kontorslandskap som kan vara jättejobbiga. Det kan kosta mycket energi. Därför rekommenderas en introvert en plats i ett hörn av kontoret. Och det är där jag sitter och stortrivs med det. Den som placerade mig där måste ha en väldigt bra personkännedom. I alla fall vad gäller mig.
8 fördelar med att vara introvert:
1) Du är bra på att samarbeta, särskilt när ni bara är två i gruppen.
2) Du är bra på att bygga långa vänskapsrelationer, dina vänner kan lita på dig.
3) Du är självständig.
4) Du är bra på att koncentrera dig.
5) Du reflekterar mycker över dig själv.
6) Du är ansvarsfull.
7) Du är kreativ och får många ideér.
8) Du har bra analytisk förmåga.
Den extroverta hjärnan har hög tolerans för signalämnet dopamin. Hon behöver därför många fysiska och mentala utmaningar, till exempel att uppträda, vara tillsammans med andra, kasta sig ut i nya äventyr och så vidare. Hjärnan belönar henne när hon är utåtriktad, öppen och energisk. Dessutom är nervbanorna i hjärnan kortare än på en introvert person. Det betyder, att signalsubstansen som dopamin snabbare träffar belöningscentrat när extroverta blir stimulerade.
Den introverta hjärnan har låg tolerans för signalämnet dopamin. Hon blir därför nervös och trött om för mycket dopamin frigörs, till exempel vid sociala sammanhang. Introverta reagerar positivt på det lugnande ämnet acetylkolin, som frigörs när vi läser eller tecknar. Nervbanorna i hjärnan är dessutom långa, så det tar längre tid för hjärnan att reagera på stimuli. Därför tänker, talar och socialiserar introverta i ett långsammare tempo.
10 missförstånd om introverta
1) de är tråkiga
2) de är ovänliga
3) de är riktiga nördar
4) de saknar social förmåga
5) de vill inte prata med andra
6) de är svåra att få kontakt med.
7) de är ensamma.
8) de är blyga
9) de vill helst vara i fred.
Så det kanske är med den här förklaringen som jag kan erkänna att jag verkligen tycker om att få sitta för mig själv och skriva, med C en trappa ner vid sin egna dator, pratandes via facebook, msn eller mail. Men det inget sagt om att vårat förhållade är på upphällning utan att de bara är vårat sätt att visa vår kärlek :-)
Källa: iForm nr5/2009
/ Marielle= en ensamvarg mitt i händelsernas centrum, observerandes men icke uttalandes! (mer än i min blogg.-)
Ja tack!
Fick nya numret av "IForm" idag där de hade recept på hemmagjorda snackskakor och jag var bara tvungen att dela det receptet med er.
Jag har inte gjort några ännu och måste antagligen köpa hem varenda ingrediens innan men jag känner att det nästan är ett måste.
Snackskaka
Recept ( ca 26 kakor)
150 g valnötskärnor
200 g kärnfria katrinplommon
120 g boveteflingor
80 g kokosmjöl
1 KRAV-märkt citron, bara skalet
2 KRAV-märkta apelsiner, bara skalet
3 tsk korngräspulver
60 g soltorkade blåbär
Marinad:
1,5 dl råsockersirap
1 dl crunchy jordnötssmör
1 vaniljstång
2 msk apelsinsaft
Så här gör du:
Hacka valnötskärnor och katrinplommon i små bitar. Riv skalet på citronen och apelsinen. Knåda ihop alla ingredienserna. Värm sirap och jordnötssmör i en stekpanna tillsammans med vaniljkorn och apelsinsaft, häll det över massan och blanda ordentligt. Klä en ugnfast form (34 x 20 cm) med bakplåtspapper och bred ut massan. Grädda på nedersta falsen i ugnen i 200 grader i 20 minuter. Skär massan i cirka 26 kakor och ställ dem på högkant på en plåt. Grädda dem i 15 min i 150 grader.
Kakan på bilden är inte den samma som i receptet.
/ Buon Appetito!
Jag har inte gjort några ännu och måste antagligen köpa hem varenda ingrediens innan men jag känner att det nästan är ett måste.
Snackskaka
Recept ( ca 26 kakor)
150 g valnötskärnor
200 g kärnfria katrinplommon
120 g boveteflingor
80 g kokosmjöl
1 KRAV-märkt citron, bara skalet
2 KRAV-märkta apelsiner, bara skalet
3 tsk korngräspulver
60 g soltorkade blåbär
Marinad:
1,5 dl råsockersirap
1 dl crunchy jordnötssmör
1 vaniljstång
2 msk apelsinsaft
Så här gör du:
Hacka valnötskärnor och katrinplommon i små bitar. Riv skalet på citronen och apelsinen. Knåda ihop alla ingredienserna. Värm sirap och jordnötssmör i en stekpanna tillsammans med vaniljkorn och apelsinsaft, häll det över massan och blanda ordentligt. Klä en ugnfast form (34 x 20 cm) med bakplåtspapper och bred ut massan. Grädda på nedersta falsen i ugnen i 200 grader i 20 minuter. Skär massan i cirka 26 kakor och ställ dem på högkant på en plåt. Grädda dem i 15 min i 150 grader.
Kakan på bilden är inte den samma som i receptet.
/ Buon Appetito!
Bad hair day-Good hair day!
Can you tell the difference! ;-)
Jag vill tacka alla som har stått ut med mig och mitt tjat om mitt hår och den s k "utväxten som gud glömde"..
/ Thank you..thank you very much!
Jag vill tacka alla som har stått ut med mig och mitt tjat om mitt hår och den s k "utväxten som gud glömde"..
/ Thank you..thank you very much!
Jag bara måste!
Låten som har ätsat sig fast i mitt huvud den senaste tiden.
/ Tungt Tingeling gung!
M som i Mastalgi!
Nu jag ni få läsa om något som kanske kan verka vara lite känsligt men som jag anser vara något som är bra att prata om.
För lite drygt 1½ år sedan började jag känna av ömhet och en knöl i mitt ena bröst. Jag gick länge och funderade på vad det kunde vara och min oro blev bara större och större tills jag kände en dag att jag var helt utom mig av funderingar. Jag tog då mod till mig för att söka hjälp, jag visste då också att det kanske kunde innebära dåliga nyheter. För självklart så fanns ju tankarna om att det möjligtvis kunde vara en cancertumör.
Jag fick först genomgå en vanlig rutinundersökning där min läkare kunde konstatera att det fanns något där men inte med säkerhet säga vad det kunde vara. Jag blev därför remitterad till att få göra mammografi med efterföljande genomgång av bilder och ultraljud. Läkaren där var väldigt pedagogisk och grundlig och förklarade att så länge som han inte sa något så betydde det att han inte kunde se något som var av ondo.
När han var klar så fick jag förklara för honom var någonstans jag hade ont och hur jag upplevde smärtan. Han berättade då något för mig som jag tror att många kvinnor behöver få veta. Först förklarade han vad mitt besvär kallades och varför man kan få det. Sen sa han att just cancertumörer i bröstet är, som jag uppfattade det, en blind/tyst sjukdom. För cencertumörer ömmar inte, de upptäcks ju i regel av att man själv har hittat en knöl.
Jag blev så otroligt lättad över hans svar. Men i samma stund frågade han mig ifall jag kände mig stressad och hade ångest över något i livet. Då brast det för mig. För självklart är/var jag stressad och naturligtvis känner jag av ångest över en del saker. För han förklarade då att Mastalgi som det heter, nämligen kan uppstå p ga en överproduktion av stresshormoner som ökar vid just ångest, stress och andra hormonella tillstånd.
Jag har fortfarande ont och känner av det nästintill varje dag men jag blir då också påmind om att det faktiskt inte helt är av ondo. Men med det så vill jag inte ha sagt att man ska strunta i att gå till läkaren om man skulle uppleva smärta i ett av brösten, för en undersökning för mycket är ju alltid bättre än ingen undersökning alls.
Här kan man läsa mera om vad Mastalgi är, för det finns säkert några tjejer/kvinnor därute som kanske känner igen sig.
/ Always good to know!
För lite drygt 1½ år sedan började jag känna av ömhet och en knöl i mitt ena bröst. Jag gick länge och funderade på vad det kunde vara och min oro blev bara större och större tills jag kände en dag att jag var helt utom mig av funderingar. Jag tog då mod till mig för att söka hjälp, jag visste då också att det kanske kunde innebära dåliga nyheter. För självklart så fanns ju tankarna om att det möjligtvis kunde vara en cancertumör.
Jag fick först genomgå en vanlig rutinundersökning där min läkare kunde konstatera att det fanns något där men inte med säkerhet säga vad det kunde vara. Jag blev därför remitterad till att få göra mammografi med efterföljande genomgång av bilder och ultraljud. Läkaren där var väldigt pedagogisk och grundlig och förklarade att så länge som han inte sa något så betydde det att han inte kunde se något som var av ondo.
När han var klar så fick jag förklara för honom var någonstans jag hade ont och hur jag upplevde smärtan. Han berättade då något för mig som jag tror att många kvinnor behöver få veta. Först förklarade han vad mitt besvär kallades och varför man kan få det. Sen sa han att just cancertumörer i bröstet är, som jag uppfattade det, en blind/tyst sjukdom. För cencertumörer ömmar inte, de upptäcks ju i regel av att man själv har hittat en knöl.
Jag blev så otroligt lättad över hans svar. Men i samma stund frågade han mig ifall jag kände mig stressad och hade ångest över något i livet. Då brast det för mig. För självklart är/var jag stressad och naturligtvis känner jag av ångest över en del saker. För han förklarade då att Mastalgi som det heter, nämligen kan uppstå p ga en överproduktion av stresshormoner som ökar vid just ångest, stress och andra hormonella tillstånd.
Jag har fortfarande ont och känner av det nästintill varje dag men jag blir då också påmind om att det faktiskt inte helt är av ondo. Men med det så vill jag inte ha sagt att man ska strunta i att gå till läkaren om man skulle uppleva smärta i ett av brösten, för en undersökning för mycket är ju alltid bättre än ingen undersökning alls.
Här kan man läsa mera om vad Mastalgi är, för det finns säkert några tjejer/kvinnor därute som kanske känner igen sig.
/ Always good to know!
More glamour less reality!
Jag vill ha mer glamour i mitt liv. Mera glitter och mera lyx. Jag vill kunna göra det jag vill, precis när jag vill. Jag vill kunna köpa det jag vill, resa dit jag vill, äta det jag vill och kanske t om dricka ett glas mousserande Asti Cinzano när jag vill....
Väd hände med mitt glamorösa vardagsliv? Var det någon som kom och tog det ifrån mig? Vad det inte så man skulle få leva när man gifte sig och skaffade barn? Att jag som lyxhustru skulle få hitta på vad jag ville på dagarna med min makes dyrt förtjänade pengar.
Jag känner mig grundlurad och tycker inte att det är något kul längre. Nä, in med lite mer glamour i mitt liv vet ja...
Jag vet, ena dagen nära till naturen andra dagen som lyxhustru...men man kan faktiskt var lyxhustru ute i naturen också liksom man kan vara naturlig lyxhustru...njae...
/ Toodeloo!
Väd hände med mitt glamorösa vardagsliv? Var det någon som kom och tog det ifrån mig? Vad det inte så man skulle få leva när man gifte sig och skaffade barn? Att jag som lyxhustru skulle få hitta på vad jag ville på dagarna med min makes dyrt förtjänade pengar.
Jag känner mig grundlurad och tycker inte att det är något kul längre. Nä, in med lite mer glamour i mitt liv vet ja...
Jag vet, ena dagen nära till naturen andra dagen som lyxhustru...men man kan faktiskt var lyxhustru ute i naturen också liksom man kan vara naturlig lyxhustru...njae...
/ Toodeloo!
Härlige Håkan!
Känner det underbara soundet i låten!? Såå Göööteborg!
En sådan underbart härlig låt som har fungerat som ringsignal till min mobil i flera flera månader.
Om jag inte svarar i min mobil så vet ni nu varför...
/ Call me!
En sådan underbart härlig låt som har fungerat som ringsignal till min mobil i flera flera månader.
Om jag inte svarar i min mobil så vet ni nu varför...
/ Call me!
Av ren nyfikenhet!
Så fascinerande. Jag satt storögt och bara glodde på programmet "Familjen annolunda" på Tv 4 ikväll, för pappan i 10 barnsfamiljen sa det som jag också undrar. Han sa "vad gör alla andra föräldrar i familjen med bara 1, 2 eller 3 barn på kvällarna"? För så som man kunde se i inslaget ikväll så hade de fullt upp med skjutsningar av barn hit och dit, till träning eller annan aktivitet. Helt och fullt förståeligt.
Men jag undrar detsamma. Vad gör alla ni andra på kvällarna efter jobbet? Eftersom jag tycks få frågan "Hur jag hinner" ganska så ofta så är jag så nyfiken på vad ni andra gör. Städar, leker eller umgås ni? :-)
En vanlig måndag kan t ex se ut så här för mig.
15:20 Slutar för dagen och sätter mig i bilen för att köra till dagis och hämta barnen.
16:00 Hämtar E och A på dagis.
16:15 - 17:30 Plockar undan hemma, slänger in en tvätt i tvättmaskinen. Plockar ur diskmaskinen. Sätter mig och bloggar om tiden finns.
17:30 Dags för middag som antingen C eller jag har lagat.
18:15 Dags att börja tänka på träning. Gör mig i ordning och sticker iväg.
19: 45 Hemma igen. Nattar E och A, duschar och äter/dricker lite.
ca 20:15-ca 22:20 Tv tittande, sitter och pratar med C, bloggtid och sen dags för sängen.
Som jag har skrivit om tidigare så är kanske inte storstädning det som jag normalt sysslar med efter jobbet, men för att hinna blogga så underlättar det givetvis att ha en snabb uppkoppling och en redig karl som kan ta handlingen och matlagningen lite då och då...
/ Killevippen!
Men jag undrar detsamma. Vad gör alla ni andra på kvällarna efter jobbet? Eftersom jag tycks få frågan "Hur jag hinner" ganska så ofta så är jag så nyfiken på vad ni andra gör. Städar, leker eller umgås ni? :-)
En vanlig måndag kan t ex se ut så här för mig.
15:20 Slutar för dagen och sätter mig i bilen för att köra till dagis och hämta barnen.
16:00 Hämtar E och A på dagis.
16:15 - 17:30 Plockar undan hemma, slänger in en tvätt i tvättmaskinen. Plockar ur diskmaskinen. Sätter mig och bloggar om tiden finns.
17:30 Dags för middag som antingen C eller jag har lagat.
18:15 Dags att börja tänka på träning. Gör mig i ordning och sticker iväg.
19: 45 Hemma igen. Nattar E och A, duschar och äter/dricker lite.
ca 20:15-ca 22:20 Tv tittande, sitter och pratar med C, bloggtid och sen dags för sängen.
Som jag har skrivit om tidigare så är kanske inte storstädning det som jag normalt sysslar med efter jobbet, men för att hinna blogga så underlättar det givetvis att ha en snabb uppkoppling och en redig karl som kan ta handlingen och matlagningen lite då och då...
/ Killevippen!
Rädsla!
Jag har några rädslor i mitt liv. En stark rädsla som jag har, som jag också ganska ofta går omkring och tänker på är rädslan för att bli gammal. Då är det inte ålderdomen i sig som jag är rädd för, utan för att bli gammal, se gammal ut och framför allt för att bli gammal och att bli sjuk. Jag har ju en ganska så dålig erfarenhet av just det där. Jag tänker på min mamma som faktiskt inte är så gammal men som har blivit så sjuk ändå.
Men det är väl just det faktum som gör mig rädd också. Eftersom jag inte vet ifall jag kommer att bli sjuk jag med. Jag vet att det är fruktansvärt onödigt att gå omkring och oroa sig i onödan och jag vet också att ingen kommer att tacka mig för att jag "kände" det på mig innan, om jag nu skulle få sjukdomen. Men det är så himla lätt för andra att säga. Det räcker med minsta lilla krämpan så tror jag att jag är på väg att bli just gammal=sjuk eller att jag tycker mig se gammal( äldre) ut på ett kort, för att det då ska få mig att känna mig just gammal.
För jag har faktiskt problem med att se mig själv i en härlig pensionstid för vem vet om just jag kommer att vara så frisk att jag kan få uppleva alla de härliga stunder som man tror sig vilja göra när man är pensionär.
Ja, fruktansvärt energikrävande att tänka så men det är så jag tänker och ni ska minsann veta att jag försöker att inte tänka så, men vissa dagar så går det bara inte.
Bilden som heter just "rädsla"
En annan rädsla jag har är att det skall hända mina barn något. Det här började givetvis efter det att man fick barn men det faktum att man kunde ligga och ha svårt för att somna, för att man tänker "tänk om" tankar om barnen, det hade jag inte i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig. Det kan vara saker som har hänt under dagen som slutade lyckligt ändå eller tankar om i fall man inte hade funnits där, vad hade hänt då?
Men att vara rädd tillhör väl ändå livet, eftersom det är något som man föds med. Sen att rädslorna ändras allt eftersom ålder stiger på, det får man försöka leva med. Men det värsta är ju då kanske att ens rädslor bara blir mer och mer verklighetsbaserade. För nu är det ju inte fråga om fula troll under sängen längre eller att inte våga fråga kompisen om man får vara med, utan nu handlar det i mångt och mycket om just rädslan för det okända.
Kommer jag att bli gammal och sjuk?
/ Carpe diem!
... eller i alla fall fånga stunden just nu..
Men det är väl just det faktum som gör mig rädd också. Eftersom jag inte vet ifall jag kommer att bli sjuk jag med. Jag vet att det är fruktansvärt onödigt att gå omkring och oroa sig i onödan och jag vet också att ingen kommer att tacka mig för att jag "kände" det på mig innan, om jag nu skulle få sjukdomen. Men det är så himla lätt för andra att säga. Det räcker med minsta lilla krämpan så tror jag att jag är på väg att bli just gammal=sjuk eller att jag tycker mig se gammal( äldre) ut på ett kort, för att det då ska få mig att känna mig just gammal.
För jag har faktiskt problem med att se mig själv i en härlig pensionstid för vem vet om just jag kommer att vara så frisk att jag kan få uppleva alla de härliga stunder som man tror sig vilja göra när man är pensionär.
Ja, fruktansvärt energikrävande att tänka så men det är så jag tänker och ni ska minsann veta att jag försöker att inte tänka så, men vissa dagar så går det bara inte.
Bilden som heter just "rädsla"
En annan rädsla jag har är att det skall hända mina barn något. Det här började givetvis efter det att man fick barn men det faktum att man kunde ligga och ha svårt för att somna, för att man tänker "tänk om" tankar om barnen, det hade jag inte i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig. Det kan vara saker som har hänt under dagen som slutade lyckligt ändå eller tankar om i fall man inte hade funnits där, vad hade hänt då?
Men att vara rädd tillhör väl ändå livet, eftersom det är något som man föds med. Sen att rädslorna ändras allt eftersom ålder stiger på, det får man försöka leva med. Men det värsta är ju då kanske att ens rädslor bara blir mer och mer verklighetsbaserade. För nu är det ju inte fråga om fula troll under sängen längre eller att inte våga fråga kompisen om man får vara med, utan nu handlar det i mångt och mycket om just rädslan för det okända.
Kommer jag att bli gammal och sjuk?
/ Carpe diem!
... eller i alla fall fånga stunden just nu..
Home! Safe and sound!
Det var med vemod som vi lämnade Sälen imorse. Solen sken som aldrig förr, det var klarblå himmel och så ofantligt mycket snö. Himmelskt helt enkelt.
Vi har haft fúnderingar C och jag ett tag nu på att införskaffa oss en liten fjällstuga i Sälen. Vi har visserligen tänkt på det i några år och aldrig riktigt kommit till skott och jag känner väl igen mönstret i år igen. Men vi har räknat lite på det och med hjälp av lite uthyrning så kan det nog gå hem. Men som sagt, vi har tänkt på det i några år men aldrig riktigt kommit till skott..
Men det kvarstår ändå att vi är helt betagna i snön och naturlivet och tycker faktiskt att allt annat i livet just då bara är trams. Vi mår fantastiskt bra både C och jag när vi är ute i naturen, när vi får åka lite skidor och försöker fånga känslan av nuet. Men så när vi börjar närma oss hemmet igen så börjar vi med ens inse fördelarna med att var hemma också.
Lite mera vårkänsla här
Snabbare uppkoppling till internet!
Familj och vänner
Vår träning
Jobb och inkomst
Våra stora ytor i vårt hus
...vårt liv här hemma kort och gott...
....men om någon känner någon som känner någon som har en fjällstuga över till en liten peng....så....
/ Papparazzi Marielle!
/ Papparazzi Marielle!
När det är som bäst!
Fantastiskt härligt, fantastiskt jobbigt, fantastiskt med snö, fantastisk avkoppling, fantastiskt på alla sätt och vis men nu känner jag att jag måste hem och träna.
/Tingeling tingeling..
Små medel!
Små medel som gör livet lite skönare!
/ Sista skiddagen, sista åket.....
Brainvacation!
Jag är på semester och likaså är min hjärna. Jag tror inte att jag har varit så här tankefri på väldigt, väldigt länge. Jag som annars tänker hela tiden, på allt och ingenting, dygnet runt.
Jag som i vanliga fall går omkring och har tusen olika slags ideér och funderingar på saker som jag kan lägga in på min blogg, har nu helt plötsligt drabbats av idétorka och då får inlägget handla om just idétorka.
Kan det möjligtvis vara så att nu när man mår som bäst, med en liten paus i tillvaron så slår hjärnan inte lika många tankevurpor längre eller kan man kanske rent krasst säga att tankar är kroppens ventil för att man inte mår bra, varken kroppsligt eller själsligt och då kanske det är dags för en liten semester för både hjärta och hjärna?
Jag har i alla fall en underbar semester.
/ Må så gott mina vänner!
Jag som i vanliga fall går omkring och har tusen olika slags ideér och funderingar på saker som jag kan lägga in på min blogg, har nu helt plötsligt drabbats av idétorka och då får inlägget handla om just idétorka.
Kan det möjligtvis vara så att nu när man mår som bäst, med en liten paus i tillvaron så slår hjärnan inte lika många tankevurpor längre eller kan man kanske rent krasst säga att tankar är kroppens ventil för att man inte mår bra, varken kroppsligt eller själsligt och då kanske det är dags för en liten semester för både hjärta och hjärna?
Jag har i alla fall en underbar semester.
/ Må så gott mina vänner!
Wanted!
Jag är helt insnöad på skidkläder och tittar därför enbart på skidutrustning nuförtiden, så klart!
/ Morsning korsning!
Tåååålamod!
Med barn kommer det ansvar och en stor portion med tålamod. Men vad gör man om barnet i sin tur inte har något tålamod själv?
Och vad gör man som mamma om man blir beskylld för att ligga bakom alla fel och misslyckanden i skidbacken, som en 5 åring möjligtvis kan komma på? Jag har idag stått högt i skyn med rumpan mitt i vädret, jag har idag nästintill gått ner i splitt mitt i backen och jag har idag i stort sätt slått knut på mig själv, för att rädda min lilla argbigga från att känna sig värdelös i skidbacken.
Men hon är en 5 årig tjej som är envis som en åsna, saknar tålamod och har ett sjuhelvetes humör men hon är ändå sin mammas lilla dotter, sin mammas lilla dotter som är lik sin mamma så upp i dagen!
/ All we need is just a little patience!
Overkligt!
Att vakna efter en sjukt overklig dröm kan var väldigt förvirrande för drömmen har den förmågan att gärna stanna kvar ett tag in på morgonen. Låt oss då säga att C var med i min dröm inatt och att han nu på morgonen ligger väldigt illa till... men det är väl tur att det är drömmarna som är overkliga och inte verkligheten som är som en overklig dröm.
Något annat som är overkligt är all den här snön...
/ Trollskogen here we come!
Något annat som är overkligt är all den här snön...
/ Trollskogen here we come!
Segt som slem!
Vilken skillnad! Jag är inte van vid en sådan här långsam uppkoppling som vi har här. Mina inlägg kommer därför att bli korta och få och jag kommer aldrig aldrig mer, att klaga på vårat internet där hemma. ( hmprff, så det så...)
/Slempropp i vägen kanske?
/Slempropp i vägen kanske?
Before ski, in ski, after ski!
/ Gott e´ det!
Roadtrip!
Syrebrist! Det måste bero på syrebrist! Jag somnar alltid i bilen när C kör och då menar jag inte att jag sover en liten stund, utan jag bokstavligt talat dåsar mig igenom hela resan. Både E och A håller sig vakna men jag slumrar till redan efter 20 minuter och sen är det kört. Men det är nog därför som jag tillhör de som faktiskt tycker att det är riktigt trevligt att vara på bilsemester.
/ Det är vitt, det är kallt och det finns mycket utav det....SNÖ!
/ Det är vitt, det är kallt och det finns mycket utav det....SNÖ!
Sayonara!
Nu drar jag till Sälen för lite skidåkning med familjen.
/ Be there or be squared!..
..eller kanske inte.
Kaos i lyckofabriken!
Nyss hemkommen från både jobb och ett givande möte nu på kvällen. Packning inför vår stundande fjällenresa pågår för fullt här hemma. Synd bara att det råder kaos mitt allt lyckorus inför semestern. E och A bråkar, den ena retas den andra slåss, den ena börjar gråta den andra tjurar och där i mitten sitter en mamma som försöker varva ner efter en hel dag borta. Här sitter jag och bloggar när jag egentligen skulle behöva packa. Men jag verkligen avskyr att packa. Jag packar tusen gånger hellre upp än att packa ner inför en resa. Packar man upp så vet man vart alla sakerna skall. Tvättkorgen, badrummet eller tillbaka in i garderoben.
En ledsen A
Ner i väskorna med det bara...
Min middag...havregrynsgröt med lingonsylt och mjölk...
En tjurig E.
/ Ner ner ner..ner för backen ner...Upp upp upp uppför "berget av packning" upp..
En ledsen A
Ner i väskorna med det bara...
Min middag...havregrynsgröt med lingonsylt och mjölk...
En tjurig E.
/ Ner ner ner..ner för backen ner...Upp upp upp uppför "berget av packning" upp..
Simply, because it´s a great song!
Måste rusa vidare nu! 5 minuter där och 5 minuter här...ni vet hur det är..
/adjöss!
Visste du...!
...att en kvinna under sitt liv i genomsnitt använder 630 dagar på att lägga makeup och 170 dagar på att ta bort den igen?
...att vi har sex 2 580 gånger under vårt liv
- i genomsnitt med fem olika partners.
...att en enda gen (COMT) bestämmer, om du är bra eller dålig på att klara av smärta?
...att en nysning lämnar näsan med en hastighet på omkring 160 km/t?
...att du producerar ca 40 000 liter urin och tillbringar mer än ett halvår av ditt liv på toaletten?
...att en förälskelse håller i sig mellan ett kvartal och ett år?
...att du förbränner omkring 524 kalorier när du sover knappt nio timmar? Det motsvarar samma antal kalorier som finns i en Mars-chokladbit.
...att alla människor ljuger? Vi ljuger i genomsnitt två gånger varje dag, och det är vanligast när vi pratar i telefon med andra människor. Så lite som var sjunde lögn upptäcks.
Och denna matnyttiga information har jag kommit på helt själv... skönt, nu har jag bara en lögn kvar.
/ Mariellesomharsåmycketattgöraidagatthonharblivitheltlam!
...att vi har sex 2 580 gånger under vårt liv
- i genomsnitt med fem olika partners.
...att en enda gen (COMT) bestämmer, om du är bra eller dålig på att klara av smärta?
...att en nysning lämnar näsan med en hastighet på omkring 160 km/t?
...att du producerar ca 40 000 liter urin och tillbringar mer än ett halvår av ditt liv på toaletten?
...att en förälskelse håller i sig mellan ett kvartal och ett år?
...att du förbränner omkring 524 kalorier när du sover knappt nio timmar? Det motsvarar samma antal kalorier som finns i en Mars-chokladbit.
...att alla människor ljuger? Vi ljuger i genomsnitt två gånger varje dag, och det är vanligast när vi pratar i telefon med andra människor. Så lite som var sjunde lögn upptäcks.
Och denna matnyttiga information har jag kommit på helt själv... skönt, nu har jag bara en lögn kvar.
/ Mariellesomharsåmycketattgöraidagatthonharblivitheltlam!
Sweet eighteen!
En ovetandes söt 18 åring!?
15 år senare så sitter jag här och tycker mig inte riktigt hänga med längre. Är det kanske så att jag först nu har insett att jag befinner mig i en generationsskillnad över dagens 18 åringar? Är det kanske nu som jag börjar höra min röst så som man tyckte att våra föräldrar, mor/farföräldrar lät? Men jag vill nog ändå säga att dagens18 åringar faktiskt lever ett helt annat liv än vad vi gjorde på det sköna 90-talet. Jag t ex, bodde fortfarande hemma hos mina föräldrar, jag extrajobbade på McDonalds på helgerna, jag gick andra året på Samhällsvetenskapliga linjen( ja, det var t om innan det började kallas för program) och jag tror aldrig att jag ens tänkte tanken på att gå och få mina ögonbryn färgade och stylade!
Jag syftar nu främst på Blondinbella och hennes 18 åriga kompisar för jag har precis varit inne och läst på hennes blogg. Nu må det vara så att hon är en rikskändis, tjänar grymt mycket pengar, är egenföretagare och framförallt väldigt drivande som person men ändå, tjejen är ju bara 18 år.
18 åringar brukar väl i regel inte ha en egen lägenhet mitt inne i centrala Stockholm, gå på restaurang varje dag, ta ett glas rött till maten, gå och få ansiktsbehandlingar flera gånger i veckan, ha egen PT, fixa naglarna titt som tätt och shoppa kläder för flera tusen i veckan? Jag bara undrar, för i så fall vad hände med tonåringarna? Hur kommer de att leva sitt liv som 30 åring eller har man helt enkelt hoppat över utvecklingen som tonåring? Eller är det kanske jag som är en sent utvecklad 33 åring?
/ Något att tänka på!
Ha en skön söndag!
Semesterkänsla!
Tillbakablickar på en härlig tid!
Semester!
Nu leker livet igen!
Efter en spontan tupplur och en efterföljande långpromenad så börjar jag känna mig som en människa igen.
En tupplur mitt bland sorteringen av nytvättade kläder...
En långprommis i skogen..
Nu hör jag rollen som ansvarstagande mamma kalla på mig. Dags att planera för middag kanske? Någon som har vägarna förbi Pasta Etc i Göteborg och sen hem till oss föresten? Det är ungefär så mycket som jag orkar som ansvarstagande mamma idag...
/ All for now!
En tupplur mitt bland sorteringen av nytvättade kläder...
En långprommis i skogen..
Nu hör jag rollen som ansvarstagande mamma kalla på mig. Dags att planera för middag kanske? Någon som har vägarna förbi Pasta Etc i Göteborg och sen hem till oss föresten? Det är ungefär så mycket som jag orkar som ansvarstagande mamma idag...
/ All for now!
A visit from Mr Ågren!
Alkohol in. Ångest ut. Kände mig inte så rund under fötterna i går när jag gick och la mig. Men det måste jag tydligen ha varit, för idag känner jag mig inte helt ok och skulle helst bara vilja ligga kvar i sängen. Men det går inte. Barngymnastik står på schemat.
En kombination från gårdagens försök till att locka håret...och en massa hårspray.
/Nä..måste sätta fart nu, det tar ju lite tid att reda ut den där härvan av hår.....
En kombination från gårdagens försök till att locka håret...och en massa hårspray.
/Nä..måste sätta fart nu, det tar ju lite tid att reda ut den där härvan av hår.....
No strangers to love!
Minns man den här härliga låten så betyder det att vi är någonstans runt 30+ idag....
/ ...det måste ju i sin tur betyda att vår kära Rick är några år över 30+ nu också.... men vart tog han vägen?
/ ...det måste ju i sin tur betyda att vår kära Rick är några år över 30+ nu också.... men vart tog han vägen?
And the looser takes it alls!
Det är för mig en ära att sitta här och blogga salongsberusad ( eftersom det sker rätt så sällan) , jag känner mig upprymd, jag snubblar fram på tangentbordet och jag har svårt för att hålla tankarna i ett jämt flöde. Efter att ha först "hånglat" (pussat och kramat C) så var min blogg det första jag tänkte på nu när jag kom hem. Jag har haft så kul ikväll och nu sitter jag här och skriver och luktar illa om fötterna ( ni som var med ikväll vet vad jag menar) Jag blir förundrad varje gång jag är på AW med mina vänner, över hur kul det är och varför vi (C och jag) inte gör det här oftare, fast då slår det mig, att just det, vi har två små barn!! och AW för oss med små barn betyder barnvakt!
Lite kort om kvällen:
Vi började kvällen med lite biljard, M, L och jag. Jag måste erkänna att jag tror att det var första gången för mig och de som såg mig, när jag spelade biljard ikväll, inte blev särskilt förvånade. Det faller liksom inte naturligt för mig att spela biljard. Jag kan komma på tusen anledningar till varför jag känner så. För det första, jag har för små knogar/händer för att vila kön på, kön är desutom alldeles för lång för mina armar ( lägg märke till att jag menar kön med uttal K) jag får också ont i den axlen, på den armen som könen skall vila på, innan man skjuter iväg kulan m .m. Jag är kass på sporten och tycker att den är urlöjlig...och jag är inte alls bitter. Efter min match i biljard med en överlägsen L och M så satte vi oss för att äta och dricka gott. Eftersom vi alla 8 är tjejer och arbetskompisar (7 av oss) så är det ganska oundvikligt att man sitter och skvallrar lite. Lika underbart varenda gång. Egentligen inget nytt skvaller för det var länge sen det hände något uppseendeväckande på våran arbetsplats, men det är lika kul varenda gång att prata om gamla smaskiga händelser om och om igen. Efter det, var vi som jag nämnde igår, iväg och bowlade. Jag stegar dit i gott mod eftersom jag i mitt enfald tror att den här gången, just den här gången, så ska jag minsann spöa skiten ut alla. Den här taktiken funkar inte riktigt eftersom jag redan efter några slag in i första serien kan konstatera att jag ligger riktigt illa till. Då är det bara att ta till andra metoder. Jag lägger mig lågt helt enkelt för att slippa pressen över att försöka slå de andra. Funkar faktiskt ganska bra eftersom jag även spär på min dåliga situation med att sprida ryktet att vinnaren måste bjuda förloraren på en öl efteråt. Jag förlorade långväga kan man säga. Jag lyckades dock att slå en strike en sekund innan vår tid var ute, men den räknades inte och därför var det heller ingen som kunde bevisa att jag verkligen var förloraren, så någon öl blv det inte.... Men ingen är gladare för det än jag, för jag bowlade ikväll för att det var kul (sen att det svider i hjärtat lite över min strike, det tar vi imorgon)
Team 2 som faktiskt vann, det säger ju mer om mina medspelare än vad det säger om mig!
Jag är en djävul på att bowla eller...?
/ God natt mina vänner...eller god morgon, beror ju helt på när ni läser det här...
Lite kort om kvällen:
Vi började kvällen med lite biljard, M, L och jag. Jag måste erkänna att jag tror att det var första gången för mig och de som såg mig, när jag spelade biljard ikväll, inte blev särskilt förvånade. Det faller liksom inte naturligt för mig att spela biljard. Jag kan komma på tusen anledningar till varför jag känner så. För det första, jag har för små knogar/händer för att vila kön på, kön är desutom alldeles för lång för mina armar ( lägg märke till att jag menar kön med uttal K) jag får också ont i den axlen, på den armen som könen skall vila på, innan man skjuter iväg kulan m .m. Jag är kass på sporten och tycker att den är urlöjlig...och jag är inte alls bitter. Efter min match i biljard med en överlägsen L och M så satte vi oss för att äta och dricka gott. Eftersom vi alla 8 är tjejer och arbetskompisar (7 av oss) så är det ganska oundvikligt att man sitter och skvallrar lite. Lika underbart varenda gång. Egentligen inget nytt skvaller för det var länge sen det hände något uppseendeväckande på våran arbetsplats, men det är lika kul varenda gång att prata om gamla smaskiga händelser om och om igen. Efter det, var vi som jag nämnde igår, iväg och bowlade. Jag stegar dit i gott mod eftersom jag i mitt enfald tror att den här gången, just den här gången, så ska jag minsann spöa skiten ut alla. Den här taktiken funkar inte riktigt eftersom jag redan efter några slag in i första serien kan konstatera att jag ligger riktigt illa till. Då är det bara att ta till andra metoder. Jag lägger mig lågt helt enkelt för att slippa pressen över att försöka slå de andra. Funkar faktiskt ganska bra eftersom jag även spär på min dåliga situation med att sprida ryktet att vinnaren måste bjuda förloraren på en öl efteråt. Jag förlorade långväga kan man säga. Jag lyckades dock att slå en strike en sekund innan vår tid var ute, men den räknades inte och därför var det heller ingen som kunde bevisa att jag verkligen var förloraren, så någon öl blv det inte.... Men ingen är gladare för det än jag, för jag bowlade ikväll för att det var kul (sen att det svider i hjärtat lite över min strike, det tar vi imorgon)
Team 2 som faktiskt vann, det säger ju mer om mina medspelare än vad det säger om mig!
Jag är en djävul på att bowla eller...?
/ God natt mina vänner...eller god morgon, beror ju helt på när ni läser det här...
Ett inlägg om ett inlägg!
Jag tänkte skriva ett bra och innehållsrikt inlägg om postivt tänkande men jag är så trött och så frustrerad. Istället blir det ett gnälligt och tråkigt inlägg och jag är ledsen om jag uppfattas som det idag men vissa dagar så känns allt bara så frustrerande och jobbigt. Det känns som om hela livet bara rusar förbi och jag inte riktigt hinner med. Jag får dåligt samvete för att det ser ut som det gör här hemma. Jag får dåligt samvete för att jag borde vara en käckare mamma och leka roliga lekar med barnen och jag får dåligt samvete om träningsnarkomanen inom mig inte får träna. Lös den ekvationen någon? Därför blir det bara en tråkigt och gnälligt inlägg idag,
Imorgon tar vi nya tag med lite AW och bowling med tjejkompisarna på jobbet. Synd bara att det jag hade tänkt att ha på mig imorgon var tvunget att tvättas, så nu måste jag sitta här och vänta på att tvättmaskinen skall bli klar och jag som är sååå trött....
Marielle som tittar på Medium samtidigt som jag bloggar och väntar på att tvätten ska bli klar.
/ Sällskap någon?
Imorgon tar vi nya tag med lite AW och bowling med tjejkompisarna på jobbet. Synd bara att det jag hade tänkt att ha på mig imorgon var tvunget att tvättas, så nu måste jag sitta här och vänta på att tvättmaskinen skall bli klar och jag som är sååå trött....
Marielle som tittar på Medium samtidigt som jag bloggar och väntar på att tvätten ska bli klar.
/ Sällskap någon?
Don`t mess with me!
Vaknade imorse med en känsla av att det var fredag, till att inse mitt missag efter tredje snoozetryckningen. Fick gå upp motvilligt och tjurigt ur sängen med värsta gruset i ögonen för att efter frukosten vid tandbortningen köra eltandborsten rätt i tandköttet. Exakt på samma ställe som igår kväll. Till råga på allt så kändes det som om mina ögon aldrig ville vakna och som pricken över i:et så kör jag in min sminkborste rakt in i hornhinnan när jag skulle sminka mig. Det här gjorde vansinnigt ont och jag kunde definitivt inte öppna ögonen på minst fem minuter. Så jag fick sitta där inne i badrummet, på toalocket tills E kom och frågade varför jag satt och sov. Mamma har ont i ögat, muttrade jag....
Vilken start på morgonen kan man ju tänka då. Ja, och det var precis så jag tänkte också och har tyvärr fortsatt att tänka så. För just nu i skrivandet stund så är jag så irriterad och pisst off på allt och alla. Jag är så trött på att få med mig genomgrusiga, sandiga och leriga skor och overaller från dagis, som till råga på allt ska in i min bil, tillsammans med ett antal påsar med "blöta" kläder. Grrrr...
Jag vet att det är just vid sådana här tillfällen som man ska ta fram alla kloka tankar om att välja sin glädje. Men vem f-n kan komma ihåg hur man skulle tänka när man bara vill ställa sig och vråla..????
Ja, behöver jag säga något mer?...
En tvådagars hög med "blöta" kläder...
De små satanstygen...
/ What a day..! What a day!
Vilken start på morgonen kan man ju tänka då. Ja, och det var precis så jag tänkte också och har tyvärr fortsatt att tänka så. För just nu i skrivandet stund så är jag så irriterad och pisst off på allt och alla. Jag är så trött på att få med mig genomgrusiga, sandiga och leriga skor och overaller från dagis, som till råga på allt ska in i min bil, tillsammans med ett antal påsar med "blöta" kläder. Grrrr...
Jag vet att det är just vid sådana här tillfällen som man ska ta fram alla kloka tankar om att välja sin glädje. Men vem f-n kan komma ihåg hur man skulle tänka när man bara vill ställa sig och vråla..????
Ja, behöver jag säga något mer?...
En tvådagars hög med "blöta" kläder...
De små satanstygen...
/ What a day..! What a day!
Bortlängtan!
Håll i hatten nu, för nu ska det bli åka av, ... Swisch..swisch..
/ Bara 3 arbetsdagar kvar!
/ Bara 3 arbetsdagar kvar!
Tvivel!
Har ni någon gång tvivlat på er själva som person eller i rollen som förälder? Jag vet att jag gör det från gång till gång. Det kan vara små saker som gör att man undrar om det faktiskt är helt ok. Jag menar, är det t ex ok att ge sitt barn en smörgås istället för middag ibland? Eller att de får sitta framför Tv:n en timme mer än vad som egentligen är rekommenderat. Eller att sitta inne och uggla med barnen fastän det är soligt och härligt väder ute. Det här är ju inga större bekymmer jämfört med vad den riktiga verkligheten kan se ut för en del barn. Men det här är min värld och i min värld så krockar sådana här tankar med vad som skall/bör/förväntas göras av en förälder. Vi sätter ju alla våra egna regler/krav på hur saker och ting skall vara, regler som vi egentligen inte har någon koll på förutom kanske just du i ditt huvud. Att ha en sådan här regelbok där du själv har skrivit dina egna regler, kan vara väldigt krävande att följa. För "man" bör ju följa reglerna och "man" bör ju leva efter dom också. Men vem är "man" och har "man" bestämt just dina osynliga regler?
Jag har under en viss tid fått lära mig en del om mig själv och har då fått lära mig att se saker på ett annat sätt. Då menar jag att man kan ifrågasätta sina tankar på ett bättre, annolunda sätt. Jag har haft broblem med sömnen en längre tid, som delvis har bottnat i att jag satt omöjliga regler/krav på mig själv. Jag har helt enkelt haft en osynlig regelbok som jag till punkt och pricka ska följa. Det kan handla om en sådan enkel sak att "man" bör gå och lägga mig före en viss tid annars så blir "man" ju så trött dagen efter. Men då har jag fått lära mig något nytt som säkert många andra också kan ha nytta av eller så är det här redan en självklarhet för andra. Men det finns några sokratiska frågor man kan ställa sig. Som t ex kan lyda så här. Är det här fakta eller en tolkning?
I mitt fall så skulle det kanske handla om att ställa frågan. Vad är det värsta som kan hända om jag inte somnar i tid och är vråltrött imorgon? Då kanske jag skulle ha svarat.- Jag kanske inte orkar med dagen. Nästa fråga skulle ju då kunna vara. Vad händer då?- Jag kanske somnar framför datorn på jobbet. Är det troligt? Har det hänt någon gång innan? Skulle då nästa motfråga vara -Nej, det har det inte och jag har desutom kommit fram till att man faktiskt är piggare än vad man tror även med för "lite" nattsömn (ett litet tag i alla fall) Så här kan man alltså hålla på och ställa motfrågor tills man kommer på ifall det är fakta eller en tolkning av en sanning. Jag kan säga att många utav de här motfrågorna har fått mig att falla i gapskratt. För till slut så blir svaren så löjliga att man inte kan göra annat än att skratta åt sina egna tolkningar. Men visst, det värsta som skulle kunna hända ifall jag är för trött dagen efter, om vi nu skall hårddra det hela, är väl möjligtivis om jag skulle trilla ihop i en för tidig död men desförinnan så hoppas jag verkligen att jag har somnat.
/ Dagens kloka ord från en som vet/kan allt om så mycket hela tiden.......Njae...
Music!
Finns det något annat som kan påverka en så mycket som musik? Man kan bli överlycklig, ledsen, kär, pigg, stressad, sömnig...you name it!
/ Vem hade inte kommit upp morgonen om man fick höra den här!
/ Vem hade inte kommit upp morgonen om man fick höra den här!
Spring a la Marielle!
Jag älskar våren. Jag blir som en ny, mycket bättre människa på våren. Ut med all gammal skit som har lagrats i kroppen som irritation, sorg, trötthet och lathet. Bara vetskapen om att det ligger en helt ny vår som väntar på en och att den i sin tur leder till sommaren är ju helt fantastiskt. Man går omkring med en speciell känsla i kroppen på våren, man värms upp helt enkelt. Man ser sin omgivning med nya färger, med ny kraft och plötsligt så förstår man varför man bor i Sverige, varför man väljer att stanna kvar här år efter år, även när det är som mest grått och blött ute.
Men den får inte komma hit för fort. För jag tillhör den pessimistiska skaran som tror att om våren kommer för tidigt så kommer även hösten för tidigt. Så egentligen så mår jag som bäst nu när det är som tråkigast ute och man går omkring och funderar när våren ska komma hit. För det kan ju inte bli värre än så här, för nu är vi på väg åt rätt håll.
Snart nalkas det VÅR!!!!!
Men den får inte komma hit för fort. För jag tillhör den pessimistiska skaran som tror att om våren kommer för tidigt så kommer även hösten för tidigt. Så egentligen så mår jag som bäst nu när det är som tråkigast ute och man går omkring och funderar när våren ska komma hit. För det kan ju inte bli värre än så här, för nu är vi på väg åt rätt håll.
Snart nalkas det VÅR!!!!!
Den här låten är vår för mig. I like..i like..i like it very mucho!!....
Mina nya tjejkompisar!
Ett gäng teckningar som fick jag igår utav E:s kompisar på dagis, bara för att jag fyllde år :-)
Hur gulligt är inte det då?
(sen berättade E att det var för att de ville bli bjudna på mitt kalas, men det är en annan sak det)
Don´t try this at home kids!
Jag måste bara berätta om vad som hände mig för ca 3 år sedan. Den här historien kom på tal i lördags när vi var på middag och vi halkade in på ämnet att vara utelåst/att låsa in och jag kände genast att det här var något för min blogg.
Min lille A var vid det här tillfället bara 6 veckor gammal och E som var 2 år skulle bli hämtad på dagis. Jag hade vid den här tiden en bil som jag inte var helt nöjd med p.g.a. olika orsaker. Som de allra flesta bebisar så satt A i sitt lilla babyskydd i bilen och jag började alltid med att sätta in honom i bilen innan jag hjälpte E in. Till saken hör att jag hade alltid problem med att knäppa bältet i A: s stol samtidigt som jag höll bilnycklarna i handen. För det hände titt som tätt att mitt lillfinger kom åt låsknappen på nyckeln och bilen låste sig. Det här var givetvis något som jag "alltid" kom ihåg att åtgärda innan jag smällde igen dörren. Men nu kom det sig att jag var stressad och irriterad och slängde helt enkelt bilnyckeln på framsätet istället, innan upplåsning och smäller sen igen dörren!!!! Waaah!!! Panik, med detsamma inser jag mitt misstag och plockar upp E i min famn och springer in till dagis igen. Där möter jag en annan mamma som genast erbjuder sig att skjutsa hem mig och hämta extranycklarna till bilen. Underbart!! om det inte hade varit för att mina hemnycklar låg i skötväskan i bilen tillsammans med mobiltelefon och annat livsnödvändigt som är bra att ha när man har låst in sin bebis. Jag fick i alla fall ringt C som snabbt fick åka hem från jobbet och leta efter extranycklarna till bilen. Under tiden så sover A i bilen och E får vara kvar inne på dagis. Allt som allt tar det kanske 40 minuter innan C äntligen kommer till plats utan extranycklar eftersom vi då snabbt har räknat ut att de också ligger i skötväskan inlåsta i bilen. Vid den här tidpunkten så har A börjat röra sig och jag känner på mig att han är på väg att vakna. C inser ju också snabbt att nu gäller det att agera kvickt och ringer nummerupplysningen för att få tag på en bilverkstad i närheten som kan hjälpa oss. Vi får snabbt tag på en verkstadskille när vi berättar om läget och han är på plats inom någon minut. Han börjar med att försöka få upp det inre låset på bakre passagerardörr genom något slags verktyg, men misslyckas gång på gång. Det ända jag kan se nu är A.s förvridna lilla ansikte som nu är hysterisk. Till slut så bestämmer vi oss för att slå sönder bakre passagerarrutan för att åter igen konstatera att det inte fungerar det heller. Det enda jag hör vi det här laget är nu A.s hungriga och förkrossande skrik. Nu var vi tvungna att fatta ett snabbt beslut. Att helt enkelt förstöra låskolven på förardörren och få betala en nätt liten slant som verkstadskillen så snällt informerar oss om. Men vad är alternativet? Vad skulle inte vilken mamma som helst ha gjort för sin lilla bebis? Dörren går upp och jag känner igen det välkända ljudet av att bilen låses upp. Jag springer fram till A och sliter upp honom från sätet för att ta upp honom i famnen och bara krama, krama och åter krama honom.
Liten A 6 veckor gammal.
/ Kan det här bli ett trauma för livet för A?
Min lille A var vid det här tillfället bara 6 veckor gammal och E som var 2 år skulle bli hämtad på dagis. Jag hade vid den här tiden en bil som jag inte var helt nöjd med p.g.a. olika orsaker. Som de allra flesta bebisar så satt A i sitt lilla babyskydd i bilen och jag började alltid med att sätta in honom i bilen innan jag hjälpte E in. Till saken hör att jag hade alltid problem med att knäppa bältet i A: s stol samtidigt som jag höll bilnycklarna i handen. För det hände titt som tätt att mitt lillfinger kom åt låsknappen på nyckeln och bilen låste sig. Det här var givetvis något som jag "alltid" kom ihåg att åtgärda innan jag smällde igen dörren. Men nu kom det sig att jag var stressad och irriterad och slängde helt enkelt bilnyckeln på framsätet istället, innan upplåsning och smäller sen igen dörren!!!! Waaah!!! Panik, med detsamma inser jag mitt misstag och plockar upp E i min famn och springer in till dagis igen. Där möter jag en annan mamma som genast erbjuder sig att skjutsa hem mig och hämta extranycklarna till bilen. Underbart!! om det inte hade varit för att mina hemnycklar låg i skötväskan i bilen tillsammans med mobiltelefon och annat livsnödvändigt som är bra att ha när man har låst in sin bebis. Jag fick i alla fall ringt C som snabbt fick åka hem från jobbet och leta efter extranycklarna till bilen. Under tiden så sover A i bilen och E får vara kvar inne på dagis. Allt som allt tar det kanske 40 minuter innan C äntligen kommer till plats utan extranycklar eftersom vi då snabbt har räknat ut att de också ligger i skötväskan inlåsta i bilen. Vid den här tidpunkten så har A börjat röra sig och jag känner på mig att han är på väg att vakna. C inser ju också snabbt att nu gäller det att agera kvickt och ringer nummerupplysningen för att få tag på en bilverkstad i närheten som kan hjälpa oss. Vi får snabbt tag på en verkstadskille när vi berättar om läget och han är på plats inom någon minut. Han börjar med att försöka få upp det inre låset på bakre passagerardörr genom något slags verktyg, men misslyckas gång på gång. Det ända jag kan se nu är A.s förvridna lilla ansikte som nu är hysterisk. Till slut så bestämmer vi oss för att slå sönder bakre passagerarrutan för att åter igen konstatera att det inte fungerar det heller. Det enda jag hör vi det här laget är nu A.s hungriga och förkrossande skrik. Nu var vi tvungna att fatta ett snabbt beslut. Att helt enkelt förstöra låskolven på förardörren och få betala en nätt liten slant som verkstadskillen så snällt informerar oss om. Men vad är alternativet? Vad skulle inte vilken mamma som helst ha gjort för sin lilla bebis? Dörren går upp och jag känner igen det välkända ljudet av att bilen låses upp. Jag springer fram till A och sliter upp honom från sätet för att ta upp honom i famnen och bara krama, krama och åter krama honom.
Liten A 6 veckor gammal.
/ Kan det här bli ett trauma för livet för A?
Tävlar vi i jämställdhet!
Jag sitter och läser på allt om barn om kvinnor som pratar som om de vore 5 år och leker i sandlådan. Skillnaden är bara att nu handlar det inte om "min pappa är starkare än din" utan "min man är bättre än din" Och nu är det risk för att göra C och alla andra män besvikna men jag vet inte riktigt om jag känner igen det här?!! Visst är jag jätte stolt över min man och han har allt fantastiskt bra sidor han med, men att sitta och skryta om att han är den som gör "allt" hemma skulle nog vara en liten överdrivt. Jag tror ju, som de tar upp i artikeln, att anledningen med skrytet är att framhäva någon typ av statussymbol över familjelivet. Att man då kan visa att ens familj får ihop balansen i familjelivet, för det är väl det som räknas och som vi alla önskar oss? Men hur går det ihop då? Hur är det möjligt att få ihop familj, jobb, barn, hem, fritid och förhållanden m. m utan att något utav det får stå till sidan av? Att mörka sanningen med ord som ett "jämställt hem på alla plan" är väl egentligen bara nutidens sätt för kvinnor att tävla i "miss har det allt" tävlingar. För visst är det väl så att vi kvinnor har en tendens att döma andra kvinnor väldigt lätt. Kanske lite väl lätt ibland. Men ingen mår väl sämre av att skala bort lite perfektionism, visa andra vår "skit", vår medmänsklighet och att man tappar hoppet ibland. Men likaväl som man kom på, när man blev äldre, att pappa faktiskt inte var så mycket starkare än någon annans pappa så kanske vi en dag även kommer på att alla familjer har sina problem och sin "skit".
Jag ska t ex inte laga någon middag idag som jag gör 9 fall av 10, för jag ska nämligen få min middag serverad idag.
P.S kan kanske ha något att göra med att jag fyller år idag och att jag faktiskt själv bad om att få slippa. Men å andra sidan så låter det ju bättre att säga att min man är minsann mycket bättre än någon annans man som gärna ställer upp och gör "allt" här hemma...
OBS! bilden är inte alls arrangerad och påsen med hämtmat som står på bänken är inte alls C:s sätt att "laga middag"
/ Gott var det ialla fall!
Jag ska t ex inte laga någon middag idag som jag gör 9 fall av 10, för jag ska nämligen få min middag serverad idag.
P.S kan kanske ha något att göra med att jag fyller år idag och att jag faktiskt själv bad om att få slippa. Men å andra sidan så låter det ju bättre att säga att min man är minsann mycket bättre än någon annans man som gärna ställer upp och gör "allt" här hemma...
OBS! bilden är inte alls arrangerad och påsen med hämtmat som står på bänken är inte alls C:s sätt att "laga middag"
/ Gott var det ialla fall!
Att blogga is da shit!
Häromdagen när jag satt och surfade runt på nätet lite, för det måste man göra när man bloggar, för att ha koll på saker och ting. Så kom jag osökt in på en nättidning som just då hade en artikel som handlade om att blogga. I den artikel så hade någon bloggexpert uttalat sig om varför så många bloggade. Varför det var så populärt att blogga och vad det fanns för olika typer av personer som valde att blogga. Jag kan säga att den här artikeln inte var till en bloggares fördel för den fick mig att känna mig ganska så smutsig. Den fick mig att tänka på alla överdrivna, exhibitionistiska personer som tror sig veta att alla vill se/höra/känna dom. En av personligheterna som de beskrev som typiska bloggare var de som trodde sig ha en massa att säga om allt och ingenting, som vitt och brett ville höras och synas. De jämfördes med de personer som på 90-talet när mobiltelefonen slog igenom stod och pratade hög och brett om allt och ingenting. De personer som hördes och syntes mest, bara för att göra sin röst hörd och som alla skulle lyssna till. Den andra personligheten som bloggade var de som kanske hade något att säga men som mentalt utlämnade sig så mycket att en blogg kanske inte var det perfekta forumet att "träda" fram på. Vinklingen på artikeln var kan man säga något åt det negativa hållet, att bloggandet kan få enorma följder och att man kan börja känna sig extremt utlämnad och det i sin tur kan leda till psykisk ohälsa. Hmmm....en och annan tanke for ju igenom mitt huvud efter det och jag var bara tvungen att söka efter något positivt med det här. Då fann jag det här och jag tror faktiskt att jag nöjer mig den här förklaringen. För jag, jag bloggar för att skriva av mig, men självklart finns det saker som jag faktiskt helt utelämnar från min blogg. För det är faktiskt skillnad på att utelämna och att utlämna sig.Och som läsare så kan man göra ett val, om man vill läsa eller om man vill avstå från att läsa innehållet i en blogg.
/ Tack alla ni för att ni läser just min blogg!
/ Tack alla ni för att ni läser just min blogg!
Copycat?
Sitter och tittar på reprisen av gårdagens melodifestival och gör den här upptäckten:
Ja, där ser man vad en blogg kan innebära. Nu börjar de sno min klädsmak också....
/ World Wide Web Marielle!
Ja, där ser man vad en blogg kan innebära. Nu börjar de sno min klädsmak också....
/ World Wide Web Marielle!
Musiktips!
För er som undrar vad jag har för musik i mina öron när jag tränar så kan jag meddela att jag snart har haft Coldplays nya album i hörsnäckorna i 3 månader. Fungerar fantastiskt bra varje gång och jag tröttnar aldrig. Det en sådan perfekt tempo på musiken för lite crosstraining eller spinning för den delen.
Coldplay-Viva la vida
1. Life in technicolor-utmärkt för uppvärmning
2. Cemeteries of London- nu börjar benen jobba av sig själv.
3. Lost- nu kan man komma igång med ett riktigt högt tempo.
4. 42-något lugnare tempo men kan användas som mellantempo, kommer igång mer på slutet.
5. Lovers in Japan/Reign of love- en av mina absoluta favoriter i temposammanhang.
6. Yes- Gott med ett lugnare tempo efter förra låten. Men den kommer igång efter ett tag.
7. Viva la vida- Perfekt för benen att spinna på.
8. Violet Hill- Härligt gung i låten.
9. Strawberry Swing- Yihaa! Sista tempolåten.
10. Death and all his friends- jag har nog aldrig lyssnat färdigt på låten för den går lite för långsamt för mig, men bra nedvarvningslåt.
/ Lovers!!
Coldplay-Viva la vida
1. Life in technicolor-utmärkt för uppvärmning
2. Cemeteries of London- nu börjar benen jobba av sig själv.
3. Lost- nu kan man komma igång med ett riktigt högt tempo.
4. 42-något lugnare tempo men kan användas som mellantempo, kommer igång mer på slutet.
5. Lovers in Japan/Reign of love- en av mina absoluta favoriter i temposammanhang.
6. Yes- Gott med ett lugnare tempo efter förra låten. Men den kommer igång efter ett tag.
7. Viva la vida- Perfekt för benen att spinna på.
8. Violet Hill- Härligt gung i låten.
9. Strawberry Swing- Yihaa! Sista tempolåten.
10. Death and all his friends- jag har nog aldrig lyssnat färdigt på låten för den går lite för långsamt för mig, men bra nedvarvningslåt.
/ Lovers!!
Drömmar!
Det finns bra och det finns dåliga drömmar men sen finns det riktigt, riktigt riktigt hemska drömmar. Jag hade en sådan dröm för ett litet tag sedan. Det var precis när jag hade somnat, som jag drömde om något som är mitt absolut värsta scenario när jag kör bil. Nämligen att somna bakom ratten. Den här drömmen var så verklig. Jag kände minsta lilla rörelse i drömmen som om det var på riktigt. I drömmen så vaknade jag till precis när bilen for över på andra sidan vägen och jag vet att jag hann tänka "Nej, det är nu det händer!". Jag drabbades av panik och försökte nå bromsen men då snurrade bilen runt och ett fruktansvärt dån hördes och jag skrek och kände hur mitt huvud var på väg att sprängas. DÅ! vaknade jag... Liggandes brevid min E och jag tror aldrig att jag har haft så hög puls som jag hade då. Vad kan den här drömmen betyda? Jag tillhör ju dom som tittar på Medium på Tv4 på torsdagar och ser då hur Allison Dubois drömmer och vaknar svettig varje natt. Hennes drömmar brukar ju infalla så jag får verkligen hoppas att min dröm bara var en tolkning av en turbolent händelse som har inträffat i mitt liv.
Drömmar....
/ I have a dream!
Drömmar....
/ I have a dream!
