Jag har fattat ett rätt beslut idag. Att stanna hemma från jobbet. Jag hostar och hostar och jag hostar. Så inatt när min lilla grabb började han också så insåg även jag att det nog var dags att stanna hemma.
 
Men det är svårt att veta tycker jag,  både när det gäller en själv och sina små barn. Svårt att veta när man själv "bara" är förkyld, hostig och ont i halsen men ingen feber. Är man tillräckligt sjuk då? 

Ja, jag hade nog passerat den gränsen nu, tyckte jag. Så jag ber om ursäkt om jag dragit fram med en massa baskelusker omkring mig då jag nyst, fräst och hostat. Inget illa menat från min sida

 


Med förhoppning om en trevlig tisdag för er alla!

Färgat hår, färgade ögonbryn, lockat hår, solariebrun...
 


men nu..



...osminkad, trött, hostig, täppt i näsan säger jag Go natt...

Natti natti!

 

Jag känner mig verkligen långt ifrån helt kry men är det fest ikväll, så är det.



Hjärnan min befinner sig i ett viloläge och klarar därför bara av korta, halvtråkiga inlägg numera.

Återkommer med roligare inlägg när vi är mer samspelta, hjärnan och jag.

AAAATTTJOOOOO!!!
   

Jag kände att det var dags för en förändring imorse och det behöver ju inte vara något stort utan det räcker gott och väl att börja lite småskaligt.

5 veckor kvar till semestern.....

Han, familjefadern, lekpappan och till motsats från mamman, alltid den pigga "dagen efter kvällen före föräldern". Han som har varit på grabbhelg i Malmö hela helgen, han är hemma igen.

Tänk ändå vad mycket som han har missat nu när han har varit borta hela den här helgen.

En hustrun som har blivit Bruceifierad.
Ett tvådagars storstäd.
Två jobbiga timmar på köpcentret med barnen.
En natt inklämd mellan barnen i sängen utan kudde med efterföljande nackont .
Men icke att förglömma, tre upphittade sprängfyllda fästingar varav en hamnade under min fot.  

  

Idag sjunger vi ut i en enstämmig kör.
 
Ja, må dom leva!
ja, må dom leva!
ja, må dom leva uti hundrade år!
javisst ska dom leva!
javisst ska dom leva!
javisst ska dom leva uti hundrade år!
och när dom har levat!
och när dom har levat!
och när dom har levat uti hundrade år!
ja, då ska dom leva!
ja, då ska dom leva!
ja, då ska dom leva uti hundrade år!

.....eller skjutas på en skottkärra fram...



Grattis på födelsedagarna Pappa och Robin!

   

Vilken fantastisk mors dag jag har haft idag och det bästa av allt är att den inte är riktigt slut ännu.



Vi började eftermiddagen med lite brunch på Aludden, samma ställe som vi hade våran bröllopsfest på.
Så för oss är det här stället och dess omgivningar lite extra speciellt.



Efter maten funderade barnen på att ta sig ett dopp.



Vilket dom gjorde också.

 

Sen var det dags för lite metande och petande i vattnet.



..och en mor som blir firad..

Efter våran härliga dag så åkte vi även hem till min mamma för att ge henne en liten mors dags blomma och för att fira henne med lite pompa och ståt och med lite prinsesstårta så klart.

Hur har er dag varit idag?

  

  

Det bästa med dagen än så länge var att sonen inte ens orkade äta upp hälften av sin gigantiska Lion glasstrut.

 

Nu är jag nyss hemkommen från en lång men trevlig bilresa från Norrköping med omnejd. För mig är en lång bilresa lika med en lång tupplur. Om det inte är jag som kör bilen så är det jag som sitter och sover från det att vi startar tills det att bilen stannar. Avkoppling, syrebrist, jag vet inte vad det beror på men sömnig blir jag. Så där lagom sömnig som lämnar en öm knyckande nacke efter sig.

Så när vi, min syster, farbror U och jag anlände till farmor på Apelgården i Norrköping var vår pappa B redan där. Efter att åter igen ha konstaterat att farmor hade blivit en aningens kortare sen sist, födelsedagskramen var utdelad och mysteriet med vem som var vem, utav min syster och mig ( det är så numera) var avklarat så kom även våran farbror L dit. Det bestämdes då att födelsedagsfirandet skulle bära av mot  Söderköping. En liten, men numera inte en helt ovetandes stad för mig.
 
Först en liten lunch på stadens kinarestaurang och sen en liten biltur till Stegeborgs slottsruin för att avnjuta en efterrätt på Stegeborgs Hamnkrog. Det här kan ju tyckas som ett stort äventyr för en 90 årig dam i sina bästa år men trots sina 90 vårar på nacken och lite lätt glömska sinne så är hon fantastiskt pigg min lilla farmor.    

Så med våran tur med vädret och smarriga Tobleronepanncottas till efterrätt så måste jag nog ändå säga att en bättre dag att fira sina 90 vårar på kan inte lilla farmor ha fått.







Efter en sådan här ansträngande dag måste nog fru Ekener gå och lägga sig.

God natt mina vänner!



     

 

Kan ni fatta? Hon, Marielle som brukade träna och röra på sig 4-5 gånger i veckan har fått motivationsstopp. Jag har blivit värsta slöaste soffliggaren. Jag kan höra mig själv säga flera olika ursäkter till att inte åka iväg och träna eller att inte snöra på mig löparskorna.

I morse kunde jag inte gå ut och springa för jag hade ju inte ätit någon rejäl middag kvällen innan och springa innan frukost ,då dagen efter är ju inte bra. Det har jag ju hört att man kan dö av t om.
 
Och springa efter frukost det hade jag inte tid med för man ska ju helst vänta en timma efter det att man har ätit för annars kan man ju drunkna, för det har jag ju också hört. Fast mest när den gäller simning men man vet ju aldrig. 

Och just nu är vädret faktiskt väldigt ostadigt och det kan faktiskt börja regna när som helst och det är ju inte heller bra för det har jag ju också hört att man dö av. För visst är det väl så?

Tur är det i alla fall att jag snart ska till frissan och dit är det alldeles för långt för att gå eller cykla eller springa men också lite, lite för kort för att motivera varför jag ska ta bilen.
 
Åh, vilket dilemma!!



Nu ska de små grå snart bort. Ser ni dom?

En efterlängtad långledighet är här och vi hade planerat att bara få vara och gå och skrota i 4 dagar med sol och trädgårdshandskar på. Men på något underligt sätt när man vet att man är ledig några dagar så blir det oftast tvärtom. Man tänker att eftersom vi nu ändå är lediga i så många dagar så kanske man kan boka upp sig lite. Så nu slutar det med att vi istället är uppbokade med olika saker varenda dag.



Men frågan är om vi verkligen behöver fixa i trädgården med våra fina blommor? Fjolårets intorkade blommor hänger ju så fint kvar.

Ja, så kan det gå.